- Project Runeberg -  Framtiden. Tidskrift för fosterländsk odling / Band 6. (Årgång 4. Juli-december 1871). /
437

(1868) With: Carl Fredric Berndt von Bergen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

[-instämma med dem som vilja se all konfessionel undervisning upphäfd ur skolan-]{+att väcka någon afundsjuka hos dess södra granne. Det är möjligt
att, derest Skandinavien i+} och [-förlagd till hemmet, dervidlag icke tänka, oss én blott öfverflyttning af det konfessionela väldet frän den ena punkten till den andra, utan äfven-] med
detsamma påyrka, att föräldrarna skola läta sina barn vederfaras rätt att fä växa fritt i
öfvertygelse och sålunda, långt ifrån att våldföra sig
på denna barnets rätt, omhulda densamma i och genom personliga meddelanden i
sådana ämnen, hvilka barnen kunna vara förberedda att förstå och uppfatta.

Härmed skulle vi för denna gång vilja afbryta. Men en
anmärkning tvingar oss att tillägga några ord.

Godt och val, skall man säga, med uppställande af denna
grundsats om barnens rätt till att icke våldföras andligt lika litet som [-fysiskt, då det galler barn af väl uppfostrade föräldrar eller af föräldrar, hos hvilka den sanna humanitetens grundsatser blifvit inre bestämmande lagar. Men hela den stora, vida öfvervägande mängden af föräldrar, för hvilka sådana grundsatser äro obekanta, och som, sjelfva ouppfostrade, svårligen kunna hafva några riktiga uppfostringsbegrepp, huru göra med dem? Skola barnen, ifråga om deras religiösa begrepps daning, öfverlemnas åt sådana föräldrars godtycke, likgiltighet, okunnighet? Böra stat eller kommun icke tillerkännas samma magt att tillgodose barnens rätt till kunskap-] i {+Danmark fins ett partikularistiskt parti; i synnerhet
gäller+} detta [-fall som ifråga-] om de
första och vigtigaste kunskapsmedlen?

På en sådan fråga ha vi endast att [-svara,-]
{+dessas motstånd mot unionen skall segra, men fara värdt är,+} att [-genom den religions-historiska undervisning,-]
{+det blir en Pyrrhus-seger och att de,+} som {+ville undvika att absor-
beras i ett förenadt Skandinavien, i stället få finna sig vid att
uppslukas af ett forenadt Tyskland. Hoppet om Rysslands hjelp
lärer ej vara mycket att lita på, ty+} äfven {+om man antager, att+}
den
allmänna skolan bör ega både rätt och [-pligt-]
att
meddela, denna barnens obestridliga rätt bör kunna tillgodosés. Att yrka uppå förvisning ur både skola och hem af konfessionel religionsundervisning är långt ifrån detsamma som att
påyrka att
religionsundervisnings upphäfvande.

Vigti gare vore då den invändningen, att
hela vår lärarebildning måste blifva en
annan och bättre än den
närvarande, innan man kan frigifva religionsundervisningen. Bättre, skall man säga, att binda densamma vid vissa antagna konfessionela punkter, äfven om detta icke skulle
kunna försvaras vare sig ur religiös, psykologisk eller pedagogisk synpunkt, än {+orimliga fordran,+} att
gifva godtyckligheten i
detta fall fritt spel.

Häruppå svara vi åter endast, att
erfarenheten om religiositet och [-sedlighet hos-]
{+dess snöpliga utgång våren 1864 blefvo allmänt kunniga i+} de
folk, som
medgifvit lärarae nämnda fnhet ifråga om religionsundervisningen, svårligen kunna påstås befinna sig i
sämre skick än hos dem, der konfessionstvång herrskar. Må vara, att frågan är en tidsfråga; men den är detta
icke i
den mening, att fngifvelsen måste uteslutande bero på den mognad i
de religiösa begreppen både hos folket och
dess lärare, som
med tiden
kan förutsättas skola inträda. Ty om i någon fråga den beiyktade uppskofs-sofismen skall sakna grund, att få göra sig gällande, så är det i denna. När skulle väl ett folk och {+Lon-
don-konferensens öppnande, sände konung Carl XV hr E. von Qvanten
till Kjöbenhavn med egenhändiga bref till konung Kristian IX och
konseljpresidenten Monrad, åtföljda af ett unionsforslag, af inne-+}

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:59:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framtiden/6/0441.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free