Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-en interpellation8forliandling i danska riksdagen ej längesedan visade — förhåller det sig ej-]{+Det är imellertid icke sjelfva Islands historia, ntan dess historie-
skrifning, som är af+} så
litet annorlunda i
Baiern, der den af författningen stadgade »fullkomliga samvetsfrihet» framträder i sin rätta dager, först när man erinrar sig tvänne tillägg, af hvilka det ena säger, att vanlig husandakt ej må förvägras någon af hvilken
religion det
vara må, och {+dess ström hade då redan så starkt brutit
sig imot+} det
andra, att religionsförändring ej har någon inflytelse å de allmänna statsborgerliga rättigheterna, »undantagandes vid öfver-gång till ett religionsparti, åt hvilket blott en
begränsad delaktighet i medborgarrätten är beviljad»! Den danske förf. har sålunda ej haft anledning att
taga ordet till försvar för sina från flertalet dissentie-rande landsmäns medborgerliga likställighet, eftersom denna är af lagen stadgad och af den allmänna meningen så fullständigt [-erkänd, att ej ens från majoritetskyrkans ortodoxa presterskap någon invändning derimot göres gällande. Men likväl upprätthålles ännu-]
{+omstörta det, som var kärt för hednafolket De förste biskoparne
voro infödde män af ansedda ätter. Presterna gifte sig (i märk-
värdig motsats till celibatet+} i
Danmark en {+hierarki+} med
full religionsfrihet oförenlig grundsats: staten har nämligen tagit under sina vingars skugga en
majoritetskyrka, i
det att grundlagens § 3 förklarar, att [-»den evangelisk-lutherske Kirke er den danske Folkekirke og understöttes som saadan af Staten», hvarimot grundlagen visserligen-]
{+vara kär+} också
uttryckligt fritager enhvar från utgörande af bidrag till
någon annan kult, än den han sjelf tillhör (§ 77 i den
genomsedda grundlagen). En statskyrka i svensk mening, omgärdad med grundlags- och andra bestämmelser, som betydligt kringskära dis-sentemes medborgerliga rättigheter, finns sålunda visst icke i Danmark, liksom f. ö. ej heller i
samma omfång, som {+stod+} i [-Sverige, i något annat civi-liseradt land. Men så djupt har dock i Danmark friheten genomträngt det allmänna föreställningssättet, att den| rest af statskyrkoväsende,-]
{+den närmaste och lifligaste samfärdsel med Island. Fristaten,+} som [-statsunderstödet åt majoritetskyrkan innebär, der kännes såsom en kränkning af-]
{+blomstrade här i nära 400 år, gjorde sjelfstyrelsen till+} en
stor princip och
ett just för
kyrkan sjelf och de [-intressen, hon skall vårda, förderfligt privilegium O*
f) För jemförelses skall torde-]
{+äldsta sagor eller sägner och anförtrodde åt pergamentet hvad
hittills vandrat från mun till mun, från slagte till slagte, än i
diktens fastare form, än i+} det
ej vara ar vägen, att påminna om motsvarande
förhållanden i [-Frankrike. Sedan 1787 ett toleransedikt till protestanternes förmån utfärdats, proklamerade revolutionen fall religionsfrihet. Napoleous konkordat med påfven tillerkänner katolicismen, såsom la religion de la grande majorité-] de [-la nation frangaise,-]
{+andra nordiska rikena (Sakse skref på latin). Den i sanning rika
litteratur, som sålunda uppstod, gaf isländskan+} en
statskyrkas rättigheter, men samtidigt försäkrades lutherska och reformerta konfessionerna, genom Article» organique» de» culte» pr otestan», om statsskydd och statsunderstöd, hvarefter äfven den
judiska kyrkan, hvars medlemmar ander revolutionen erhållit fulla medborgerliga rättigheter, ordnades genom en följd af
åtgärder 1806—1808. Visserligen kom med restaurationen, äfren på
detta område, en reaktion: 1814 års oktrojerade karta, på
samma gång hon lofvade religionsfrihet, förklarade katolioismen för la religion de Vitalt, men detta utbyttes i
1830 års karta mot ett omnämnande af det [-faktum,-] att
katolicismen är la religion professie par la majorité de» Pranqai». I sjelfva verket bestå f. n. i Frankrike (AJ-gérien ’ medräknadt) fem statskyrkor
eller
cuUe» reconntu: den [-katolska, lutherska, reformerta, israelitiska, muhammedanska, allesamman inskrifha-]
i
statsbudgeten. Att imellertid majoritetskyrkan gynna» framför de
andra, så väl i
kraft af lagstadganden som genom administrativt godtycke, är onekligt: M. Block anför (s. 150) några exempel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
