Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-lösa, alltför litet medvetna tiUgifvenhet för hemmets mark ej är så stark, som önskas kunde, när torfvan gång efter annan sviker odlarens hopp. Men lär man-]{+laga af sin »Danica Literatura», gjorde han i företalet häftiga ut-
fall mot Bure, dock utan+} att
se och älska fosterlandet framför allt i folkd, dess språk och bildning, dess lagbundna frihet, dess bragder i tankens och handlingens verld, dess minnen, dess frejdade namnT så torde visst deri ligga en
bättre borgen, att fosterlandskärleken, äfven i sorg och nöd, skall stå stark och segersäll mot frestelsen.
Frågan om Islands statsrättsliga ställning i danska monarkien har alltsedan 1849 varit sväfvande, ofelbart till skada för ön, till hinder för den utveckling af dess hjelpkällor, som begripligtvis bör kunna bättre främjas, under vidsträckt sjelfstyrelse, af öbornas egna förtroendemän, än af äfven den mest välmenta byråkratiska visdom, som prentar sina reglementen i
de kongl. kanslierna i det aflägsna Kjö-benhavn. Men om det
än svårligen kan nekas, att danska ministeren, afskrämd af ett misslyckadt försök, allt för länge visat brist på
nödig ihärdighet och kraft att
åvägabringa frågans slutliga lösning, så är det
icke mindre visst, att
en hufvudsaklig del af skulden ligger hos den
isländska provincialrepresentationen, det med rådgifvande myndighet utrustade Altinget. Dess majoritet har röjt en sådan istadighet och framkommit med
så [-rentaf löjliga anspråk på ersättning-] till
Island för den skada, förflutna tiders absolutistiska styrelse tillfogat Ön, att
det visserligen är förklarligt, om [-man i Kjöbenhavn ej känt någon synnerlig lust-] att
förhandla med dem, som visat sig vara stockdöfra
för
alla skäl och som endast hos fanatiska schleswigholsteinare, hvilka ansett alla vapen mot Danmark goda, kunnat finna medhåll.l) Imel-lertid föreligga nu från {+regeringarna under den följande
tiden.
Mycket tidigare, nästan samtidigt med rungranskningens början
i slutet af 1500-talet, finna vi dock+} danska
riksdagens sida förslag till ordnande af
Islands finansväsen och statsrättsliga ställning inom riket, hvilka
väl äro för Island så fördelaktiga, som med någon rimlighet och billighet kan begäras. Hur dessa förslag tillkommit, derom upplyser Okla Lehmanns skrift om
Den islandske Forfatningssag. Ej mångenstädes har man bestämt ett bilands ställning till hufvudlandet med så mycken liberalitet, som
nu från dansk sida bjudes isländingarne.
Vi ha antydt demokratiska uppslag och riktningar i {+synnerhet Sakse varit be-
gagnad vid framställningen af+} den
nyaste statsvetenskapliga literaturen. Men äfven
om vi lemna å sido de teorier .och åskådningssätt, som
i denna litteratur funnit ett uttryck, och
betrakta henne såsom en vara på bokmarknaden, så företer hon sig ej mindre genom sin starka tillväxt än genom rent litterära egenskaper^ såsom ett tydligt tecknadt drag i
tidens demokratiska anlete. I de första halfannat hundra åren af
sin moderna historia, från Machiavelli ända in i sista seklet, var statsvetenskapen ofta fjettrad i latinsk drägt, ett
1) Se
t. ex. Konrad Maurer’s ytterst partiska framställning i Historische Zeitschrift, heransg. von H. v. Sybel, 1859.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
