Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-har en underordnad betydelse, jemfördt med dessa angloamerikanska stridsskrifter. Ja, man kunde väl väga det påstäendet, att i-]{+Prestläran och+} den
allmänna statsrättens historia äfven en Siey£s just icke förtjenar sin plats bättre, än »Sjelfständighetsförklaringens» författare Thomas Jef-
FEB80N.
Um hr V. Bolins påbörjade framställning af
Europas statslif och
filosofiens
politiska
läror är ännu för tidigt att
fålla ett allmänt omdöme. Att det stödjer sig {+och andra
söka dölja situationens verkliga beskaffenhet; en dåraktigare poli-
tik finnes ej än den, hvars vishet består i att, på strutsens manér,
sticka hufvudet i busken. Manligare och+} på
samvetsgrant studium,
är
lika tydligt, som det är
visst att de redan utkomna häftena fylla ej oväsentliga luckor hos Bluntschli. En och annan oklarhet i
stilen kunde man önska bort,
och
likaså, utom några allt för starka germanismer, en finländsk dialektbrytning, hvilken ej är
lika behaglig i skrift- som i talspråket. Af det hittills utgifna tro vi oss imellertid kunna sluta att
arbetet, en gång färdigt, skall erbjuda bildade läsare i [-allmänhet en god inledning till-] den
allmänna statsrätten och
politiken, hvarför vi med stort interesse motse dess fortsättning, så mycket mer som det får räknas till vårt språks litteratur, hvilken ej har mycket i detta
ämne att
uppvisa, vare «ig i
original eller
öfversättning. Herrens i sitt slag utmärkta afhandling »om de politiska teoriernas uppkomst, utbildande och praktiska inflytande, samt om
monarkiska principens upprätthållande uti det nyare Europa», utgifven i öfversättning 1826, har länge varit ur bokhandeln utgången, ehuru den
alltför väl kunnat förtjena en ny upplaga. Naturligtvis saknar man f. ö. der hela vårt århundrades rika arbete på detta fält. Mattess för tjugufem år sedan
på svenska utgifna, bekanta verk öfver »de tre sista århundradenas sedliga och politiska
läror» stadnar vid 1830, och W. Hesold’s »De vigtigaste nyare lärorna i statsrätten» (1868), ehuru ej utan förtjenst, är
allt för [-ofullständig, börjande med Montesquieu och slutande med Hegel.
Men om nu den politiska litteraturen i våra dagar mer och mer tillmötesgår ett populärt behof,-]
{+honom. Vid stormakternas tämingsspel utgöres insatsen+} som [-hela samhällsutvecklingens riktning medför, hur ställer sig då skolundervisningen till detta behof? Hon erkänner det ej, hon sätter derimot ett segt passivt motstånd. Ingenting kan-]
{+oftast af de mindre staternas+} vara
mera betecknande för
den institutionernas egen inneboende konservatism, som mer, än man
kanske vanligen tror, återverkar - på personerna, genom hvilka de förre verka, att {+de små staternas sjelfständiga tillvaro är beroende af
stormakternas uppfattning af hvad deras egen fördel kräfver»1).
1) Jmfr. Några betraktelser+} i
en tid, då interesset för skolans angelägenheter alltjemnt växer, och då dessa af
skolans egna män oaflåtligt å möten diskuteras, sjelfva principerna för skolundervisningen, hennes mål och
deraf beroende innehåll, ej få något rum bredvid de
pedagogiska detaljerna. Och likväl torde detta vara kärnpunkten af nutidens »skolfråga», så i
Norden som annorstädes. Om det
är sannt, att den
menskliga kulturen befinner sig i oupphörlig rörelse, för nytt innehåll skapande nya former, är det ej då en tem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
