Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-afkunnats, utan att någon afsigt att döda honom hos Johan spårats, ingen menniska skulle fallit på den idén att anklaga Johan 111 för hans död, hvaraf alltså framgår, att ofta nämda domar och fullmakter utgöra grunden och kärnan-]{+Ortodoxiens bankruttmässighet+} i
den resta anklagelsen; lika så klart är
det, att, om försvaret för Johan icke kan visa, att han före Eriks död gifvit tecken på att han afstått från sin afsigt, att tidens politiska ställning och Johans intressen undergått så väsendtlig förändring, att Eriks död skulle varit ändamålslös, att intygen om
att Erik dog af
sjukdom äro fullt ojäfviga eller bindande, Johans upprepade afsigter och
förberedelser mot sin broder måste bibehålla sin ursprungliga betydelse såsom rättsgrund för
anklagelsen mot Johan samt tala för
sannolikheten af
att Erik slutligen blef afdagatagen. Låtom oss nu närmare se till det inre sambandet i
händelsernas kedja under förloppet af Eriks fångenskap och död.
Erik afsattes 1568. I den skrift, hvarmed denna åtgärd, som året derpå bekräftas af ständerna, vidlyftigt motiveras, stadgas att han skall hällas i ständig, dock furstelig fångenskap. Men redan samma år, omedelbart efter upptäckten af Per Larssons i Söderköping sammansvärjning till Eriks förmån, finner man tanken på att
låta döda Erik i full verksamhet hos Johan. Den fruktan, Eriks person och
fort-varo i
lifvet injagade hos honom, uppvägdes dock af en annan, välgrundad fruktan: den, att ett
brodermord skulle, genom den fasa det. komme att väcka, beröfva honom den
tron, på hvilken han ändteligen uppstigit. Han ville derföre skaffa sig ett stöd, som kunde ge åt hans önskan och afsigt karakteren af
lagligt och politiskt berättigande, ifall att anklagelse och efterräkning skulle, sedan gerningen fullbordats, resas mot honom. Dessa afsigter och bevekelsegrunder finnas uttalade i {+sanning
fattat sin uppgift* 1). Der argumentationens udd och hela anloppets
kraft riktas imot+} den
dödsdom, d. 13 sept. samma år, Johan förmådde de tre på Ulfvesund, der han sjelf var tillstädes, församlade biskoparne att afkunna öfver Erik. .Domen, eller rättare betänkandet, motiveras genom den kort .förut upptäckta sammansvärjningen och af fruktan för en ny sådan »anthen nu mädan Högbrte Kongl. M:tt (Johan) är stadd på [-thenne foretagne rese emot Sverigis Rijkes Fiendher (kriget mot danskarne) eller och framdelis». Grunden för domens eller-] det
biskopliga rådets verkställ-barhet är det
helt allmänna af [-»uproor och obeståndh här inrijkes» för Eriks skull. Intet inskränkande vilkor af högsta nödtvång under direkt befrielseförsök af Eriks anhängare finnes ens antydt. Mellan raderna kan man således läsa-] den
tanken —
som för öfrigt Johans lidelsefulla uppfattning af sin ställning genast ger vid handen —
att, om [-ett nytt. uppror visade att Erik fortfarande egde anhängare i riket, låta döda honom, för-] att
för framtiden förekomma hvaije fara i detta hänseende. Biskopames under konung Johans personliga auspicier formulerade betänkande innebär i
sielfva verket fullmakt för Johan III att låta döda Erik, vare sig
unaer eller
efter ett
uppror, för att
göra honom oskadlig, vare sig för
tillfället eller med
hänsyn till framtiden. Att betänkandet hölls hemligt, ökar dess hotfulla karakter, emedan domens hemlighetsfullhet äfven häntyder på hemlig exekution, hvarigenom det utsedda offret helt och hållet öfverlemnas åt* fullmaktsinnehafva-rens skön. Domen meddelades ej heller åt hertig Carl, som
dock deltagit i
afsättningsupproret mot
Erik, men som
nu beröfvades sin
naturliga rätt att åtminstone kontrollera förfaringssättet mot Erik, lika-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
