Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-visa stöd. Året derefter låter Johan,-]{+är icke mot dem man rättvisligen kan rikta anklagelsen for ett
afgudiskt öfverskattande+} af
fruktan för att ryske tsaren Ivan skulle företaga sig orådet att befria Erik, flytta denne till
Kastelholm på Åland och
derifrån, ännu samma år tillbaka till Sverige, der Erik insattes på Gripsholm, som låg i hertig Carls furstendöme och
dit Erik anlände i december. Johans afsigt tyckes hafva varit att äfven få hert Carl att taga del i
någon åtgärd mot Eriks lif, att fä honom att
dela ansvaret derför; ty redan i januari 1572 skrifver Johan till
honom och
förfrågar sig forsigtigt »huru man skall taga saken före emot konung Erik, hvar man sådant förräderi försporde, efter vi väl fömimme, att vi aldrig få något roligt regemente här i riket så
länge han lef-ver.» Slutet af meningen yppar klart den omfattning Johans tanke, att döda brodern, hade tagit; den
innebär en kommentar, som visar att [-de vilkor, som han inlade-] i
de skriftliga fullmakterna för Eriks väktare, ingalunda gällde såsom absoluta vilkor i
Johans eget sinne, likasom man ock finner af Johans bref att
fullmakterna tidt och [-ofta kompletterades-] med [-utdelade »muntliga besked.» Johan tillvägagick dock fortfarande forsigtigt,-]
{+största framgång+} af
räddhåga att kompromettera sig, på samma gång hans omsorger
för
Eriks bevakande mångdubblades i {+anti-ortodox, men desto mera sant religiös
anda. Pressens yrkanden äro i detta fall — otaliga tidstecken
antyda+} det
ögonblick denne åter beträdde det egentliga Sveriges jord och en rad af
jäsningar, uppror, sammansvärjningar, myterier begynte och fortsattes i
Småland, Upland, Vestergötland, bland Johans skotska legotrupper, till och
med bland besättningarna på slotten, der Erik förvarades. Johan hyste misstro mot sjelfva hertig Carl, som afböjde den gjorda påkänningen om [-Eriks afdagatagande, och förbjöd hvar och-] en
annan än Eriks väktare tillträde till honom. Från maj sistnämda år, 1572, påträffar man första skriftliga befallningen till Eriks väktare att, om de »aldrig så
litet fömumme» (af befrielseförsök), genast döda honom, hvar-jemte Johan hänvisar till väktames erhållna fullmakter (ej numera tillgängliga) och muntliga besked. Johan hade således redan
före denna tid formulerat ett beslut att på eget ansvar låta förr döda Erik, än tillåta honom befrias, och han
emottager ännu samma månad helig ed af fyra personer, bland hviika den sedan vid Eriks dödsbädd uppträdande Mats Mårtensson lakej, att de icke skola låta Erik med lifvet undkomma ur fängelset samt att de alltid skola förblifva fiender till dem, som
unnade honom eller hans afföda något godt Man finner häraf således ock att Johan aldrig ämnade ingå på fredlig öfverenskommelse med Erik, aldrig lyssna till hans förslag att få egna sig åt privatlifvet eller att
gå i
landsflykt. Sistnämda förslag återfinnes i
det af Ahl-qvist meddelade, odaterade konseptet till ett bref till Johan, i
hvilket Erik, med hemsk känsla af
broderns sinnesstämning mot honom skrifver: »j wile betenckie thz eder föge kunne ware berömeligit, att
iså göre emoot Oss, såsom Cain giorde emoot Abel, Och att Wij ade wäl hafft rådh, att bringe Eder vm halssen, hwar Wij thz hade göre welet, Men Wij haffwe Eder aff broderlig förwantniss förschonedt.» Men dessa ord endast påminte Johan om den
harm
och
förfaran, han {+det gitter och förmår, for sig+} sjelf
utstod under sin
fyraåriga fångenskap i Eriks våld, hvarunder han dock fick hos sig behålla sin
trogna gemål, hvaremot Johan slutligen skilde från Erik den enda
menniska, han
egde förtroende till och älskade, hans
drottning Katarina Månsdotter. Sedan Erik följande år blifvit från Gripsholm flyttad till Westerås slott, utfärdade Johan, d. 21 juni 1573, fullmakt åt Kr. Gabr. Oxenstierna m. fl., bland hviika
48
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
