- Project Runeberg -  Framtiden. Tidskrift för fosterländsk odling / Band 6. (Årgång 4. Juli-december 1871). /
479

(1868) With: Carl Fredric Berndt von Bergen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

[-detta är alls icke fallet, och lika litet finnas några dylika instruktioner. Först sedan Erik, enligt vaktarnes egen berättelse, varit sjuk i sex dagars tid och ytterligare två dagar legat till sängs dödssjuk, så att han redan annammat nattvarden, skickas Mats Mårtensson med underrättelse härom till konung Johan, som knappast mera då kunde få tillfälle att forordna några officiella personer till Eriks dödsbädd, — ett uraktlåtande som hertig Carl förebrår honom, — emedan Erik med all sannolikhet, hvilket ock inträffade, vore död innan dessa personer skulle hunnit inställa sig på örbyhus. Vidare tillkallas kyrkoherden i Vendel, Johannes Petri, först om aftonen d. 24, efter det att Erik redan biktat, begått nattvarden, befann sig nära sitt dödsarbete och alltså egde föga krafter mera att tala. Åtgärderna stå ej i harmoni med hvarandra, i det att väktarne sålunda, på samma gång de önska få intygadt att Erik dött af naturlig sjukdom, så mycket som möjligt undanhållit dess förlopp för profana vitnens blickar; och af denna inre motsägelse måste man draga den slutsatsen, att-]{+Nyutkomna böcker

U’rin+} den
af dem uppgifna dödsorsaken icke måste hafva Varit den
rätta. Hvilken då? Svaret kan endast bli ett. För
det andra förefinnes det en motsägelse mellan de af
Erik Andersson och
hans medhjelpare utfärdade dokumenten. Det ena af dem är ett resepass för Mats Mårtensson, i hvilket det heter, att han färdas till konung Johan »med någre munt-lige ärender och värf», hvilkas sanningsenlighet undertecknarne med sina namn och
signeter bekräfta. Det andra utgöres, såsom Forssell mycket riktigt framhållit, endast af en minnessedel, skrifven af Erik Andersson till
Mats Mårtensson, angående hvad han hade »att berätte K. M.» Nu ligger det i
sakens natur, att en dylik minnessedel, som till hela sin form är blott en enskild promemoria för lakeien Mats Mårtensons räkning, icke var på något sätt egnad att, såsom officielt dokument, öfverlem-nas till konungen nån hans tillförordnade väktare, så mycket mindre som i sjelfva passet uttryckligen står, att budets ärender voro muntliga. Icke desto mindre öfverlemnar den [-pålitlige Mats, som redan länge varit Eriks edsvurne väktare och som säkert ej skulle blifvit af konung Johan dertill utsedd,-]
{+12 Sept 1871. 25 öre.

Boissevain, C., Irland och feniaoiamen. Öfvers. 1 rdr.

Borgström, G., Arken I—8 af tysk och svensk språklära. Uppl. 3. För hela
verket 1.50.

Boström, C. J., Satser+} om
han hade varit så dum eller minnesslö, att Erik Andersson kunnat befara att han på ett par dagar skulle glömma bort hvad han under
fem års tid och helt nyligen sjelf sett och erfarit, ifall han icke fått det upptecknadt på en minnessedel, icke desto mindre öfverlemnar, såsom sagdt, Mats äfven promemorian i händerna på konung Johan, som sedan sänder den, jemte kyrkoherdens i Vendel berättelse, till
hertig Carl, såsom vederbörligt, oskuldsfullt intyg om broderns död genom sjukdom. Häraf vill det uppenbart synas, att de muntliga ärendena voro ett, och
uppgifterna i minnessedeln ett annat, de förra hemliga, den senare ämnad att kunna i hela sin afsigtslösa karakter visas för alla, om Mats, väktarne eller konung Johan sjelf efteråt antastades i och {+visor+} för
det budskap Mats Mårtensson bragte från
örbyhiys. För det tredje måste, såsom vi redan anmärkt, det väcka uppmärksamhet, att Maurits Göransson, enligt all sannolikhet äfven närvarande på örbyhus, hela tiden hålles eller håller sig undan; ty hans namn påträffas icke i något af
vitnesdokumenten. Erinrar man sig att konung Johan i slutet af
augusti 1576 skref till honom ett påminnelsebref, hvilket an-

fifver att Johan icke var
fullt belåten med Maurits Göranssons nit, astar dennes tillbakadragenhet ytterligare ett betänkligt ljus öfver {+Kalmar län utgifven af topografiska corpaen. 2 blad. 5 rdr.
Klockhoff, D , Efterlemnade skrifter. Utgifna af V. Rydberg och P. N. Ödman. 4.50.
Krell, A., Pedagogiska bref till tjenstemän och betjente vid straffanstalter. Hel-
singfors. 1.05.

Lefnadsskildringar af utmärkta svenska medborgare, med porträtter. 25 öre.

Liibke, W., Arkitekturens historia. Öfvers. Med tillägg: Svenska byggnadskonsten
af C. Eichhorn. Häft. 8. 2,50. Kompl. 20 rdr.+}

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:59:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framtiden/6/0483.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free