- Project Runeberg -  Framtiden. Tidskrift för fosterländsk odling / Band 6. (Årgång 4. Juli-december 1871). /
481

(1868) With: Carl Fredric Berndt von Bergen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

[-af nöden i febr. 1577 borde det ock forstås af sig sjelft, att sättet att gå till väga skulle vara ett annat och beqvämare. Missuppfattningen-]{+Charles Biekens+} och
misstaget stå, såsom sagdt, helt
och hållet för Messenii egen räkning. Hvad åter uppgiften om Johan Henriksson angår, så anser äfven Forssell, att det icke är
omöjligt att
han, oaktadt hans namn icke förekommer under passet, var närvarande på örbyhus vid [-dödstillfället, och således val äfven skulle kunnat vara-] den
som utförde sjelfva bö-delstjensten; han var särdeles illa ansedd ai alla och hans vitnesmäl således icke i något fall egnadt att
ingifva förtroende. Imellertid, om än traditionen är, isynnerhet med afseende på [-detaljen, en ganska osäker grund för historien att bygga på, så kan-]
det
å andra sidan icke nekas, att [-om’ traditionen i sjelfva sin kärna öfverensstämmer med de slutsatser, som härflyta ur tillgängliga dokument, hon måste anses gifva en moralisk bekräftelse åt dessa slutsatser. Synnerligen måste detta bli fallet, om den traditionella åsigten bevisligen kan ledas tillbaka till män, hvilka voro personligen djupt invigda-] i [-den tids inre historia, hvarom är fråga. Detta är fallet med den tradition, på hvilken Mes-senius till-] en [-viss grad byggt sin berättelse. Ahlqvist erinrar i sitt genmäle: »Hertigen (Carl) kände E. Johan-] i [-grund och förmodligen voro honom ej heller de män obekanta, som utfärdat vittnesberättel-serna. Hade han fullkomligt trott på dessa, måste han hafva upphört med-] alla
misstankar angående K. Eriks död. Men trots vittnesbetygen hade h. Carl, såsom hr F. säger, ej så alldeles klart för sig allt hvad som härunder (rykten som ingåfvo misstankar) kunde vara sannt, d. v. s. han var sjelf ej fri från misstankar»). För det andra har Forssell på Riksarkivet ånyo framdragit — en förtjenst som utan afprutning må villigt erkännas — en märklig anteckning af {+våra dagars största litte-
rära snillen.

Väl må+} den
bekante Erik Sparre, måg till Per Brahe d. ä. (som främst undertecknat dödsdomen d. 10 mars 1575), och en af periodens mest betydande statsmän. Anteckningen lyder som följer: »Kong Johans underskrifne och förseyglede fullmakt för Erik Andersson och Johannes Secreterare till att [-ombringa Kong Erik; denna sedel fandz-]
{+diktningen+} i
Johannis Secretarii huus sedan jag var der inflyttad ibland andre gamble bortkastade handlingar som
der låge på
vinden i
hans huuss». Sjelfva sedeln, som anteckningen gäller, åtföljer icke längre densamma; men antagligt är {+konstens uppgift. Alltför dristigt vore det dock,+} att
den innehöll fullmakten af d. 19 jan. 1577, då knappast troligt är, att konung Johan, som, jemte fullmakterna, alltid gerna meddelade muntliga besked, skulle
med svart på hvitt lemnat från sig {+tillerkänd blott+} en
ovilkorlig befallning att döda Erik. Må närmed vara huru som helst; i hvarje fall
torde väl icke
den stats-förfarne, i
stilistiskt hänseende särdeles öfvade och
skicklige Erik Sparre uttryckt sig så
kort och godt, som [-att den funna »sedeln» innehöll fullmakt att »ombringa Kong Erik»,-] i
fall han icke ansett att fullmaktens utfärdande till nämde män haft
Eriks ombringande till syfte och
påföljd. Då nu sålunda den
äldsta traditionen om mordet på Erik XIV låter återföra sig till tvenne sådana källor
som
hertig Carl och Sparre, torde det icke kunna nekas att traditionen i {+vågskålen. Att+} denna
sak, långt ifrån att, såsom Forssell förmenar, göra de öfriga liknelserna och intygen misstänkta, tvärtom i sin mån styrker deras bevisningskraft. Från nämda källor fortplantades traditionen inom de högre politiske kret-sarne, och möttes af
misstankarna, ryktena från andra håll. Fullkomligt orätt har
alltså
äfven
Forssell, då han, för öfrigt i strid med sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:59:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framtiden/6/0485.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free