Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-bokstafven eller utfinna rätta förklaringen af de söndersplittrade sigillen, der ej en närmare kritik påkallar ett förnyande af detta mödosamma arbete, blifva de-]{+I största spänning stod Fagin der, med handen vid örat,+} för
den i detta medeltidsspråk oinvigde de nycklar, som öppna den skattkammare, der han visserligen
ej
alltid .skall finna de stora dragen af landets politiska historia nedskrifven, men der han, såsom vi sökt visa, alltid skall finna många af de delar, af bvilka ett
lands inre historia sammansättes. Och vi tro, att det väl förtjenar att fästa äfven den stora allmänhetens uppmärksamhet på dessa gamla pergaments värde, då denna allmänhet så lätt vill glömma den betydelse de hafva såväl för
de
små samhällenas 6om för det storas historia, hvarföre ej sällan händer att de, qvarblifna i enskild mans ego, blifva utsatta för den vandalism, som redan beröfvat vår historia månget Tigtigt och talande vittnesbörd.
Värdet af ofvanstående förteckning, på hvilken vi velat fösta läsarens uppmärksamhet, skall betydligt ökas, då det i
förordet utlofvade person- och ort-registret utkommit. Vi önska blott att den person, åt hvilken detta registers utarbetande blifvit uppdraget, icke måtte tröttna under det
utan tvifvel i ytterlig grad mödosamma och tidsödande arbetet.
F—n. Ett
kapitel ar dogmernas historia.
i
Albert Réville : Histoire du dogme de la Divinité de
Jésus-Christ.
Paris 1869.
En och
annan af våra läsare torde ännu erinra sig {+på+} en
liten uppsats, införd i Svensk Literaturtidskrift (3:dje årg. 1867, 4:de häftet), i hvilken förf. af dessa rader lemnade en
kortfattad redogörelse för De nyaste forskningarne rörande Jesu lefnad och urkristendomen. Hvad jag derstädes ifråga om detta ämne sökte ådagalägga, var hufvudsak-ligen följande:
Den lära om
Kristi person, som ännu i dag är den inom kyrkan officiellt gällande, och {+såg på, huru tecknaren spetsade sin penna, på samma
sätt+} som
ytterst uppbär hela den
s. k. ortodoxa ståndpunkten i teori såväl som
i kyrklig praxis, är icke — detta
kan numera, efter de nyaste forskningarne, en gång för alla fastställas såsom ett
vetenskapligt faktum — öfverqnsstämmande med de bibliska urkundernas, med apostlarnes och
den
första kristna församlingens Kristus-lära. Långt ifrån att
innehållas redan i den urkristna bekännelsen, har den kristologi, som för närvarande sjelf benämner sig [-»den bekännelsetrogna», tillkommit först såsom-]
{+för hans fotter; så föresväfvade+} det
slutliga resultatet af en genom århundradena långsamt fortskridande utvecklingsprocess, hvars särskilda stadier nu framstå i
klar belysning, på samma gång det blifvit oss möjligt att
i detalj uppvisa de bestämmande orsaker — vare sig
inre, ur vissa religionsfilosofiska tidsmeningar härflytande, eller
yttre, stående i samband med
mera tillfälliga historiska förhållanden —
hvilka haft till följd, att
den kristologiska dogmen småningom gestaltat sig så och [-icke annorlunda. Just detta, att nämnde dogm obestridligen
/-]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
