Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-hvilken likvisst uttryckligen fördömes redan af Konkordieformeln såsom hvilande på »en hisklig och hädisk tolkning» (»horribilis et blasphema interpretatio»)1), äro ingalunda egnade-]{+Dickens är ej mera bland de lefvandes antal, men hans bio-
grafi är dock ej lätt+} att
stärka »den rena lärans» vacklande kredit hos allmänheten. Men ännu hopplösare synas denna läras framtidsutsigter, om {+sitt enskilda lif. Något derom vet+} man
gifver akt på de rastlöst fortgående religionshistoriska forskningarne, genom hvilka nya upptäckter, äfven rörande urkristendomen, alltjemnt bringas i dagen. Årligen utkomma i Tyskland, Schweiz, Frankrike, Holland, på sista tideu någon gång äfven i England talrika skrifter, hvilka, med användande af den
historiska skolans metod, skildra åsigter och förhållanden under kristendomens äldsta tider. Ater igen har ett
värderikt arbete i
denna riktning kommit oss tillhanda, och vi hafva en särskild anledning att för detsamma påkalla våra läsares uppmärksamhet.
Albert Rkville, den berömde lärde, en af de mest framstående representanterna för den s. k. Strassburgerskolan inom den franska protestantiska teologien, har för [-några månader sedan riktat litteraturen med en förtjenstfull Histoire du dogme de la Dipinité-] de
Jésus- Christ, i hvilken hela uppställningen och
ämnets behandling med {+sin
familj till London. Här blef han anstäld som parlamentsreferent
i Morning Chronicle,+} en
nästan öfverraskande noggrannhet öfverensstämma med tankegången och
enskilda satser i
min här ofvan citerade afhandling i Svensk Literatur-tidskrift. Boken, skrifven med stor klarhet och elegans i
uttrycket, vore väl förtjent af att öfversättas till [-vårt språk, såsom utgörande-] en
vederläggning in optima forma af den ortodoxa katedervishet, som menar sig återfinna urkristendomens verldsåskådning i hrr Thomasii och v. Hofmanns grumliga hugskott.2) Utrymmet medgifver oss här endast att
i
största korthet gifva en antydan om hufvudinnehållet af Réville8 arbete.
För att afgöra, huruvida bibeln gifver stöd åt dogmen om »Kristi gudom», måste vi till {+London, der han
ännu någon kort tid åtnjöt skolundervisning, och erhöll derpå,
efter att ha fylt sitt sextonde år, enligt fadrens önskan anställning
som skrifvare hos+} en
början, säger Réville, så skarpt och
klart som möjligt fixera hvad som
utgör nämnde dogms egentliga innehåll. Vi finna då, att hvad dogmen i
dess nuvarande form vill inskärpa, är detta: den menniska, som för omkring 1800 år sedan lefde här på jorden under namn af Jesus af Nazareth, är den andre af de tre personerna i
treenigheten, Sonen, Gud i samma absoluta mening som fadren och {+fylde hans fantasirika själ med intryck,
bvilka han aldrig glömde. Snart ledsnade dock+} den
helige ande, men egande sin
tillvaro genom fadren, i [-kraft af en obegriplig födelse. Vidare särskiljer-]
{+stället egna+} sig
sonen från de båda öfriga gudomsperso-nerna derigenom, att han uti ett visst bestämdt ögonblick af historien antog kroppslig gestalt i {+ifrigt arbete hos+} en
judisk jungfrus moderlif och
tillegnade sig fullständig mensklig natur, utan att
derföre gå miste om sin gudoms
1) Jmfr. det skarpsinniga och, hrad dess grnndåsk&dning beträffar, Stminstone ännu icke
vederlagda arbetet Die Christologie des neuen Testament» ron W. Betschlaq (Berlin 1866), sid. 2. Anmärkningarärdt är, att denne författare, ehnrn han
opponerar sig mot Schenkel och
beflitar sig om en viss konservativ hållning — hvilka båda omständigheter inbragt honom det vitsordet från en af våra »renläriga» hjerteransakare, att
»han är berörd af
kristendomens verkliga innehåll och vill rätt gerna, om möjligt, rädda det» — det oaktadt skrifvit sitt arbete [-jnst för att bevisa, att hvad-]
{+såsom referent i underhuset+} som
icke kan
»räddas», såvida man ärligt vill ställa sig på nya testamentets botten, är läran om »Kristi gudom.»
a) Den som vill lära närmare känna rätta halten af denna halft hedniska »gnosis», med hvilken några bland den
npsaliensiska teologiens ämnessvenner velat lyckliggöra svenska allmänheten, hänvisa vi till prof. H. Huppelds mördande kritik af v. Hofmann och hans skola i broschyren: Die heutige theosophische oder mythologische Theologie und Schri/terklårung, 1861.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
