Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-skridandet, som utgör grunden till de kristna folkens öfverlägsenhet, leder sitt ursprung ifrån Jesus. Hon är-]{+Rugmans lefnad1), må+} det
nya vin, han iskänkt åt menskligheten i nya bägare. Ingen har varit djupare genomträngd af medvetandet om alla menniskors jemlikhet och broderskap och från hans stora själ flödade dessa känslor ut öfver folken. Forntiden, den indiska, grekiska eller romerska, hade ej någon erfarenhet om dessa känslor, åtminstone ej en så liflig, att
de kunnat blifva ledande grundsatser för samlefnaden menniskor imellan. I
den
omständigheten, att
mensklighetens idé i en förut aldrig känd styrka och
omfattning lefde hos Jesus, har man att [-söka förklaringsgrunden till det öfver-väldigande inflytande,-] han
utöfvat på
menskligheten. Såsom sede-lärare, såsom religiös reformator har Jesus medtäflare vid Ganges* stränder, i Persien, Arabien, Grekland; men ingen är med honom jembördig, när han betraktas såsom Messias, d. v. s. såsom upphofs-man till den hela verlden omskapande sociala reformen.»
Q.
Så långt hafva vi ansett oss böra utan afbrott lemna ordet åt den franske författare, hvilkens märkliga arbete vi satt i spetsen för denna uppsats. Nära nog samtidigt med den påfliga inbjudningen till innevarande års ekumeniska möte, utkom Franqois Huets La révo-lution religieuse au dix-neuvieme siecle, en skrift, som, utan att sådant kunnat vara författarens omedelbara syfte, fick hela utseendet af ett
fyndigt och [-slående svar-]
{+derigenom+} på
de bittra anklagelserna mot »tidsandan» i Pius EX:s »apostoliska sändebref».
Det
är, kan man säga, det moderna Paris, som
genom denna bok inlägger sin protest mot Rom och
dess eviga medeltid. Klostercellens skumögde svärmare ville sätta sig till doms öfver tidens bästa och
mest berättigade sträfvanden, i [-hvilka de endast se yttringar af en »kristendomsfientlig» omstörtningslusta; men nu uppträder-] den
tänkande, högt bildade lekmannen, och de opåkallade domarena nödgas sjelfve taga plats på de anklagades bänk.
Arbetets grundtanke finnes uttalad redan i {+synnerhet Verelius. Han
utgaf 1672 »Hervarar Saga på gammal Göt ska»; ty så ömtålig
var då+} den
här ofvan i
sammandrag återgifna inledningen. Bullan af
d. 29 Juni 1868 hade
liksom tagit särskildt sigte på
»den moderna liberalismens villfarelser»; mot dessa —
det
vill med
andra ord säga: mot nutidens högskattande af bildning, folkfrihet, demokratiska tänkesätt —
riktade hon sin hvassaste bannstråle, förkunnande derjemte Decemberkonciliets uppgift, att
på nytt fastställa, såsom helig och
oantastlig, grundsatsen om
kyrkans herravälde öfver staten. Mot dessa öppet framträdande anspråk tager vår författare i
kristendomens namn till orda. — J fördomen demokratien och århundradets frihetsbegär, säger han
till
det
prester-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
