Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-- kristendomen och vår tids demokrati, för hvilka Huet gjort sig till målsman, detta yrkande på en-]{+AchiUes Acho Hellesen, Ajak Anders Jacobsen, Helene Ellen, og
saa fremdeles.»... »Blant alle+} de
hierarkiska institutionernas ombildning till öfverensstämmelse med den anda af allas jemlikhet och lika rätt, som
rådde under kyrkans tidigaste dagar — om detta står Huet ej ensam; han är tvärtom härvid endast den siste utlöparen i en lång sträcka af kyrkliga demokrater, protestantiskt sinnade personligheter i ett katolskt land, hvilka i lifvet och litteraturen tolkat det religiösa åskådningssätt, som, i [-dunklare former, lefver hos en stor del af franska nationen. I högre grad måhända än något annat lands företer Frankrikes nyaste kyrkohistoria en rikedom på dylika sjelfständiga, kraftfullt utpräglade karakterer, män, ett hufvud högre än mängden, hvilka hållit vid lif en-]
{+denne Kriig, finder jeg kun een Dansk Herre, nemlig den gamle
Nestor, hvilken menes at have anlagt den Stad Nestved udi Siæl-
land»1). — När man nu vet, huru mycket Holbergs skrifter lästes+}
i
styrka och omfattning växande kamp mot de ultra-montana teorierna oeh magtmissbruken. Af synnerligt intresse är att
följa utvecklingen af dessa liberala sträfvanden inom den franska katolicismen, från de första skygga förmedlingsförsöken mellan rätt-trogenheten och kulturen vid århundradets början, till det
öppna uppträdandet mot det kyrkligt bestående i förnuftets och frihetens namn, dervid de mera framstående bland Roms motståndare fortfarande stå qvar på kristendomens grundval, andra
derimot förirra sig
i ett orimligt och fruktlöst sökande efter en ny religion, enkom lämpad efter den moderna tidens anda. För skildringens fullständighet fordras dock att
äfven taga i betraktande den motsatta sidans inlagor i striden.
Sedd i denna belysning, såsom en tvekamp mellan ett
framåt-sträfvande parti och [-ett ihärdigt tillbakahållande, visar sig den nyaste katolicismens-]
{+det är sannolikt, att sjelfva Rudbeckianismen hade utdött, innan
»den siste Rudbeckianen» dog 1769.
Den »lärda» tidens »myckna lärdom» hade gjort 1600-talets
sista hälft nästan alldeles »rasande». Innan 1750 tyckes både
tiden och dess lärdom hafva rasat ut
Den egentligt kritiska behandlingen af nordisk+} historia
i Frankrike nära förbunden med trenne vidt-beryktade skrifter af
högligen olika inre beskaffenhet och
yttre öden.
— Chateaubrianp8 Génie du christianisme, som utkom år 1802, återuppväckte, närmast genom att vädja till den estetiska känslan och inbillning8kraften, allmänhetens sympatier för en
religion, i hvilken [-Voltaires tidehvarf till stor del sett endast-] en
väfnad af [-prestlögner-]
{+denne tyskfödde författares tillfälliga vistelse i Norden.
Sjelfva forskningen hade börjat tidigare. Nordens vetenskaps-
män på historiens område hade från båda sidorna om Sundet+} och [-dårskaper. Skriften Du Pape,-]
{+Kölen känt sig+} af [-Joseph-] de
Maistre, utgifven år 1819, återkallade minnet af påfvedömets välgemingar och uppställde satsen, att den romerske biskopens kyrkliga öfverhöghet följde med nödvändighet ur kristendomens grundåskådning. Slutligen förkunnade, år 1834, Lamennais’ Paroles dun croyant, i bjert motsats till
föregångarens
arbete, [-att »allt ondt i verlden härrör derifrån, att några upphäft sig till herrskare öfver sina bröder och att Kristi pre-ster gjort gemensam sak med desse tyranner. Det är derföre en religionspligt, att störta tyranniet,-] och {+sålunda hade de närmat sig hvarandra,+} icke
erkänna någon annan lag, än Guds egen, hvilken är rättvisans, frihetens och kärlekens.»
Lamennais’ arbete står vid
ingången till
en ny epok i den [-moderna katolicismens historia. Det gifver luft åt de länge undertryckta-]
{+24 Oktober 1740 till då varande biskopen i Linköping, Erik
Benzelius d. y., ett bref, der Snorre Sturlason och flera källor till
Nordens historia omtalas. Om det vänskapliga förhållandet imellan
dem och flere nordiske lärde vitna i synnerhet följande ord i hans
bref: »Den Samtydighed, som er imellem Deres Højærværdigheds
og flere kloge og velsindede Mænds principia, og dennem, som
>) Lad. Holbergs Epistler, Tora. IV (Kjobenharn 1749) s. 383—386 (E pi stola
CDXI) och Tom. III (Kjöbenhavn 1750) s. 41—47 (Epistola CXCIII).
*) Conjectura pro conciliando veteris Danorum Historia cum Germanorum rebus
gestis consensu (Hafaiæ).
Framtiden* *) Band 6,+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
