Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-samma rymd af den andliga verlden. Förkämpen for den medeltida statsidén, för påfvens öfverhöghet och furstemagten-]{+Shakspeare, nämligen+} med
Guds nåde, blir till
en början en svuren fiende till konungadömet, emedan han tror att
detsamma uppreser sig
mot kyrkan; han söker derfore formå hierarkien till ett förbund med tidens demokratiska sträfvanden. Då detta visar sig outfÖrbart, bryter han med kyrkan, för att egna återstoden af [-sin lefnad åt folkets sak. Profetiskt förkunnar han den nya tid, då kärlekens evangelium skall blifva den bestämmande drif-kraften i vårt slägtes utveckling och ur samhällslefnaden undanrödja allt okristligt förtryck, all obehörig kastskilnad. Under kampen for-]
de
idéer, åt hvilkas tjenst han invigt sig, blef hans predikan ofta en förhärjande eld, som brände mera än hon lyste och värmde. Men äfven uti öfverdrifterna förneka sig ej sinnesstämningens adel och af-sigternas renhet; han trodde sig arbeta och lida i
mensklighetens tjenst och afstod fördenskull frivilligt från enskild lefnadslycka.
Under sin första skriftställareperiod träder Lamennais ännu helt och hållet i
de Maistres spår. I sitt berömda arbete Essai sur Vin-différence en rmtiere de religion, som
från 1817—23 utkom i
fyra band, och af hvilket inom några få år 40,000 exemplar afsattes, vänder han
sig med
glödande nit mot likgiltigheten för religionen öfverhufrnd, i
hvilken han ser orsaken till alla den senare tidens samhaUslidanden och
omstörtningar. Religionen ensamt är den
fasta grundvalen for en
god samhällsordning, nämligen den
religion, som icke bygger på det
vacklande individuella förnuftet, utan tager till [-utgångspunkt det i mensklighetens historia uppenbarvordna »raison générale», det gudomliga förnuftet,-]
{+väga vid återgifvandet af den muntliga, traditionela berättelsen.
»En Frierhistorie.
»Der var engang en Gut,+} som
fått sitt uttryck i kyrkans läror och forsamlingsordning. Hvarken protestantismen eller det filosofiska tänkandet lemna någon borgen för rättstillståndets vidmagthåUande, ty båda hvila de
endast på den enskildes mening, söndrad från det
allmänna medvetandet; skepticismen och revolutionen lura här i
bakgrunden. Då derimot, enligt hvad Lamennais söker visa, mensklighetens religiösa samfundsmedvetande, det
i timlighetens former framträdande eviga förnuftet, troget afspeglar sig i katolicismen, och då dennas målsman är påfven, så är hvarje olydighet mot påfven i sjelfva verket en
af-vikelse från förnuftet i dess sanning, således ett slags vansinne. — De politiska följdsatserna af denna teori utvecklade Lamennais i sitt nästa arbete: Be la religion considérée dans ses rapports avec T ordre politique et civile (2 band 1825—26). Han inskärper här, att
den
verldsliga öfverheten kan
fordra lydnad för sina befallningar endast i [-samma mån hon sjelf är underdånig den gudomliga lag,-]
{+vägen för svenska läsare att till fullo njuta både af det originela
innehållet och af sjelfva framställningens konst. Ty de båda upp-
tecknarne äro till fullo värda det beröm,+} som
förkroppsligat sig i påfvedömet. »Utan religion ingen samhällsordning, utan kristendom ingen religion, utan påfve ingen kristendom.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
