Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-berättigande. Härigenom uppstodo talrika tvistigheter dels mellan de båda kyrkorna inbördes, dels mellan dem och regeringarne. Den vigtigaste bland dessa var den preussiska kyrkostriden, föranledd genom det katolska presterskapets vägran-]{+Behaget ai’ denna samling förökas ännu mera derutaf,+} att
sammanviga brudpar af
olika bekännelser, såvida de ej på förhand förbundo sig att uppfostra sina barn i katolska läran. Civiläktenskapets införande, genom hvilket man skulle kunnat i
nämnda fall frigöra sig
från beroendet af
kyrkan, föreföll då ännu alltför vågadt; först efter långa underhandlingar mellan regeringen och
{+sällsynt värde. Han förer oss in i+} de
katolska biskopame kunde striden någorlunda biläggas. — Att ingen friare vetenskaplig riktning kan
bestå vid sidan af den romerska auktoritetstron, blef klart i synnerhet genom den Herme-sianska stridenl framkallad genom åtskilliga »irrläror» i den Kantiska filosofiens anda af den berömde katolske teologen prof. Hermes i Bonn (d. 1831). Äfven Anton Gunther i Wien, »den romerske hof-filosofen», hvilken gällde såsom upphofsman till
ett eget filosofiskt system, behandlades skoningslöst som kättare, när han
en gång i sin spekulation syntes förgäta, att
»det menskliga förnuftet och filosofien böra, ifråga om trosmystenerna, icke intaga herrskarinnans plats, utan endast tjensteqvinnans» (»non dominari, sed ancillari omnino debent»). Samma öde drabbade Giinthers trogne lärjunge prof. Baltzer; såväl han
som den
lärde filologen E. v. Lasaulx, hvilken lagt i
dagen en otillåtet stor beundran för Sokrates, måste
båda nedlägga sin lärareverksamhet. Mot Dr. Froschammer i Munchen inleddes en kätteri-process, derföre att han vågat uppställa en
annan lära om själens ursprung, än Thomas af Aquinos, hvilken hyllades
af
jesuiterna. Froscham-mers arbeten uppfördes på Index librorum prohibitonm med {+sina friare,+} den
betecknande anmärkningen, att de katolske lärde borde, gentimot kyrkans läror, vara »såsom stumma hundar». Och under allt detta förkunnade den
myndige prelaten v. Ketteler, biskop i Mainz, i sin mycket lästa skrift Freiheit, Autoritåt und Kircke, att påfven vore den
vetenskapliga frihetens och
det sanna framåtskridandets bäste beskyddare!
Men just när romanismens yttre triumfer i Tyskland tycktes hafva nått sin höjdpunkt, inträffade det länge i tysthet förberedda tillbaka-slaget, som {+de te sig uppe i hög-
fjällen, der all mensklig rang och värdighet är körd+} på
samma gång visade hurusom den vunna segren var mera skenbar än [-verklig. Detta skedde genom den bekanta reformatoriska folkrörelse, som fått namnet Der Deutschkatkolicismus.
Första anstöten till-] den
tysk-katolska rörelsen gafs genom
utställningen af »den heliga rocken» i Trier. Med denna rock förhöll sig på följande sätt: enligt en {+liten halft novellistisk
studie efter naturen, hvilken+} i
Trier gängse, från medeltiden härstammande tradition, hade den heliga jungfrun åt sin
son förfärdigat en
rock, som hade egenskapen
att
växa med sin egare, så
{+må vi också göra här, för+} att
den alltid passade åt honom. Det var denna
osömmade rock — en sinne-
52
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
