Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-Vid den här omtalade religiösa partiriktningens första uppträdande gjorde man sig på många håll synnerligen höga föreställningar om hvad Ronge och hans anhängare skulle kunna uträtta. Framstående protestantiska teologer helsade med glädje grundläggandet af »den symbol-fria kyrkan», och till-]{+vidrört, så att säga slår en brygga mellan fornåldrame+} och
med en
så djup historiekännare
och
betydande personlighet som Gervinus lofvade sig stora ting af tyskkatolikernas »mission». 1 sin skrift Die Mission der Deutschkatholiken (1845) utgår Gervinus från det kända förhållandet, att den gammalortodoxa uppfattningen af kristendomen, vare sig inom katolska eller [-protestantiska bekännelsen, icke kan fasthållas af någon med-] den
moderna bildningen förtrogen, hvadan, såvida ortodoxi och sann kristendom vore ett {+icke obetydligt blad af Norges kulturhistoria,+} och [-samma, man endast hade att välja mellan uppoffrandet-]
{+hvarje vän+} af
kristendomen eller af {+historia måste vara+} den
nyare kulturens eröfringar. Till presterna ställer han den frågan, om de väl betänkt hvad det innebure att fortfarande envist förfäkta en lära, från hvilken menigheten bortvänder sig med likgiltighet, ja, med förakt, och att i
allmänhet söka upprätthålla ett [-sakernas tillstånd-] så
beskaffadt, att
i de flesta länder sjelfva kärnan af nationen nödgats skilja sin sak [-från kyrkans. Den sunda religiösa utvecklingens fordran vore en tro, om hvilken alla kunde förena sig, en lära-]
{+tydligt+} och
bekännelse, som
kunde blifva församlingens, ej blott presterskapets. I den nya rörelsen på det [-kyrkliga området trodde sig Gervinus skönja en fr iskare lifsyttring, som skulle undan-rödja-]
{+också uti hans bok ett synnerligt rikt innehåll uti+} mycket {+litet
omfång. Hans stil är det oaktadt icke torr. Man längtar gema
att få mera+} af {+hans hand.
Daaes samling är så rik, att+} det
odugliga gamla och åvägabringa ett närmande mellan kristenhetens båda hufvudkonfessioner.
Om utgången ej motsvarade dessa förväntningar, torde detta till väsentlig del få
tillskrifvas den ofvan antydda omständigheten, att
ie-darne af
den kyrkoreformatoriska rörelsen ej voro sin uppgift vuxne. Betydelsefull såsom
ett förebådande tidens tecken blir dock alltid denna
»tyska katolicism», som {+förr varit+} ett
ögonblick syntes på [-väg-] att
inom några månader förstöra hvad romerska kyrkan behöft århundraden för {+första gången+} att
uppbygga och befästa. Sin styrka hemtade tysk-katolicismen ur sin folklighet; dess kristendom ville vara en
praktiskf en lifvets
och
handlingens: häri låg dess berättigande gentimot det [-ofruktbara, »öfver-förnuftiga» dogmatiska formelväsendet. Utgångspunkten var riktigt vald,-]
{+tredje hållet känna vi icke,+} men
krafterna sveko vid tillämpningen. En bekant kyrkohistorisk skriftställare — prof. Heinrich Gelzer i Berlin — yttrar i de
»50 teser», med hvilka
han inledde första årgången af den af honom ut-gifna tidskriften Protestantische Monatsblätter fur innere Zeitgeschichte (1852): »Det var för romerska katolicismen en
öfverraskande, oerhörd lycka att tysk-katolicismen, genom sina upphofsmäns missgrepp, blef en
karrikatur. Ronge och
Czerski hafva,
just genom sin obetydlighet, gjort sig väl fortjente om Loyolas söner. Och dock har Rom, vid tysk-katolicismens framträdande, darrat; ty bakom denna rörelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
