Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-ImeUertid innehöll dikten-]{+Sjökadetten > konung (Justaf den tredjes tid. Historisk roman af Pehr Sparre. —
Hen nyligen aflidne skriftstallareveterancus förtjcnster såsom historisk romanförfattare
faafva framhållits i+} en
mängd sanningar, som
vederbörande hade nytta af
att lägga på
hjertat, och
som voro af
vigt att [-fasthälla: hela denna klagosång, hela denna anklagelse, var ett uttryck af det varmaste intresse för fäderneslandets väl, om detta än söktes på-]
{+utgöra omkring 20 häften. Subskriptiouspriset är 1 R:dr pr häfte.
Efterletnnade Skrifter af Daniel Klockhoff. Efter författarens död utgifna af Victor
Hydberg och P N. Ödman. Med+} en
annan väg, än den det patriotiska partiet tänkte sig.
Verkan af
diktens utgifvande var utomordentlig. Den
väckte stor uppmärksamhet på båda sidor, men isynnerhet var det raseri, den fram-kallade hos Wergelands anhängare, omåttligt Man kunde eller ville icke se i
den annat än en [-rå smädeskrift mot det älskade fäderneslandet
Att Wergeland icke hunde finna annat än hån-]
{+ädelhet i syftet+} och
förakt i
dikten, var naturligt; ty hans fosterlandskärlek var {+Klockhoff, en+} af [-rent positiv-]
{+iron på de ideela makterna gripen och genomträngd personlighet. I främsta rummet
gällde hans hänförelse mensklighetens+} och
praktisk natur. Han, som arbetade för folkets utveckling genom att sjelf med personliga ansträngningar
och
uppoffringar resa omkring bland folket, för
att utbreda lust för [-läsning och bildning, kunde icke förstå-] den
skald, som ansåg det för [-sitt kall-] att [-befrämja andens verk genom att uttala förkastelsedomen öfver så mycket,-]
{+tala med hans minnesteckuare — »i en oppositionel ställning till deu krassare form
af ortodoxi,+} som
för den [-andra parten måste synas höra-]
{+enda rikliga.»» Saminaudrabbningen blef onndviklig, och från Klockhoffs sida fördes
striden med skarpslipade vapen. Han var, såsom den »renläriga» dogmatikens män
pläga uttrycka sig om forskare af Klockhoffs skrot och korn, en »»negativ» ande, hvilket
vitaord, rätt uppfattad t, innebär ett ej ringa loford. Ty hvad han negerade var i
sjelfva verket ingenting annat äa den grundfalska åsigten — ortodoxiens hörnsten —
atl menniskovärdet bör, i religiöst hänseende, bedömas icke efter uppsåtets och viljans
hnngifvenhet åt det gudomliga, utan efter förståndets jakande+} till
nationalitetens väsende, men
hvilket för
Wel-havens mera kritiska blick visade sig såsom hinder för
folkets andliga lif. Men hela det Wergelandska partiet
var
ursinnigt, och
icke blott det; sansade män, som trodde »Norges hellige Grav vel förvaret», och ogema hörde »Morgenhaneme gale», blefvo uppbragta öfver den unge skaldens
starka ord, och litteraturen genljöd snart deraf; en [-hel »Dæmringslitteratur» kom-] i
dagen, af hvilken, då den naturligtvis företrädesvis knöt sig till frågans nationelt politiska sida med uteslutande af den estetiska, vi här blott hafva
att påpeka det
vigtigaste.
Förutom vidlyftiga kritiker i
»Morgenbladet» med antikritiker och svar, och förutom två danska gillande anmälningar (af Lehman och
0B8TED) samt en dikt i Morgenbladet, »Norges Skumring», en politisk dikt på Welhavenska rim, framstodo flera sjelfständiga skrifter om »Dæmringen.» Först kom: »En norsk Borgers Stemme i Anledning af den Welhavenske Norges Dæmring» af dåvaYande studenten Christian Brutjn (f. n. prest i Stavanger); demäst: »Et Par Ord om [-Norges Dæmring og Welhavens polemiske Digtekunst» och slutligen det betydelsefullaste af alla dessa skrifter, Nic. Wergelands »Forsvar for det norske Folk, og udførlig Kritik over det berygtede Skrift Norges Dæmring»,-]
{+qvinnans olämplighet för andra värf än dem,+} som
återigen framkallade en »Motiveret Protest imod Skriftet: Forsvar for det norske Folk», af en
af »Vidars» förra medarbetare, dåvarande Theol. Candidaten Stenersen. Likaledes utgaf Sylvester Sivertson, år 1835, en
öfversättning af Tegners Svea, som
motstycke till
»Norges Dæmring». Tonen i alla dessa skrifter var fanatisk, och detta var i icke mindre grad fallet med
de enskilda opinionsyttringar, som gjorde sig gallande imot »Dæmringen», som framställdes som ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
