Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-regn, om ock den här och der nedslog en eller annan blyg markens liUa, som icke hade nog motståndskraft. Med ett långt större intresse-]{+Åkerberg, A. F., Undersökningar rörande lifvets+} och [-medvetenhet-]
{+organismernas ursprung..............................
Oman, V. E., Fritz Reuter....... ........................
––, Svensk språkforskning. 1, 2, 3........ V, 1, 145,
V, 234.
VI, 385.
— 220.
Afhandlingar af anonyma författare.
B., Reformsträfvanden i fråga+} om
sin ställning deltog den
norska allmänheten nu i dagens politiska förhandlingar, än då samma allmänhet för
aderton år sedan uthvisslade »fredsfesten». Det var dock icke blott den i hemmet förda striden, utan äfven uppmärksamheten på det genom
J.
L. Heibebg och hans omgifning i Danmark väckta estetiska lif, på de genom Lehmann och Ploug derstädes frammanade skandinaviska idéer, som införde hållning och
högre intressen i lifvet. I det första nordiska studenttåget hade blott en enda norrman deltagit, men år 1845 rustar sig en hel flotta af
norska studenter till deltagande i det skandinaviska studentmötet i Köpenhamn, och
det är icke utan betydelse, att i samma dagar, då dessa norska ynglingar ingå fostbrödra-förbund och aflägga den ed, med hvilken Orla Lehmann plötsligt väckte det unga norden till medvetande om hvad skandinavismen var: »Lofven J, att vi vilja hålla tillsamman till dess vi frälst vårt fädernesland? Veten J, att vårt fädernesland är icke den eller den trakten, men hela den stora skandinaviska norden? Veten J, att ett sådant »ja» är ett heligt löfte, hvarmed ingen ärlig man får lättsinnigt leka — ett heligt löfte, genom hvilket J sätten i pant Eder mandoms ära och Eder själs frid?» — denna ed, som ännu ej blifvit fullt inlöst, men som ofta förnyats — i samma dagar, då de allvarlige, om sin nationalitet så ömtålige dalens söner styra ut från
Christianiafjorden — utandas Henrik Wergeland, den ifrige, exklusive patrioten sin sista suck der hemma. Och dock — just genom den nu uppstående vexelverkan mellan de olika andliga krafterna, mellan norskhet och
skandinavism, vinnes hvad hans varma, men ensidiga fosterlandskärlek ej kunde skänka oss; en sannare, fruktbarare uppfattning af nationalitetens väsende och
verkan i lifvet såväl som i
dikten, hvilken uppfattning omsider blef en förlossning för {+Uren 1864—1866. Af P. A.
Siljeström........................................................ I, 193.
Berättelser nm folkskolorna i riket. Af P. A. .Siljeström............ II, 405.
Beskow, B- v., Lefnadsminnen. Af T—m....................................... V, 268.
Betänkande, Underdånigt, afgifvet+} den
norska skaldekonsten.
L. Dietrichson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
