- Project Runeberg -  Franska kyrkans ställning, i förhållande till staten och läroverken, sedan revolutionens början /
11

(1844) [MARC] [MARC] Author: Wilhelm Tham
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i l
lem m ar af staten underkastade dess lagar, såsom hesil lare a f
egen dom ar p ligligc alt deltaga i statens bördor. Religionens
form berodde pä fritt saintyeke: således borde samvetsfrihet
ega r u m , men dock en religion erkännas såsom statens, 11cm-
ligcn den katholsku; på bvilken Gallikanska kyrkans fri- ocb
rättig, lief er bvilade. Alla slags afgifler till Romerska staten
b o r d e försvinna, kyrkans jurisdiktion inskränkas till blott
andliga äm nen, dess yttre tjenst regleras af staten. Sk yl-
d igh eten alt résidera inom kallet borde hållas vid m akt, och
ej g ern a flera bénéficier hopas på en hand. Klosterlöften
b o rd e ej vara bindande för lifvet ; ej medföra förlust af ined-
borgerliga rättigheter i allm änhet; men väl af rätt att dispo-
nera sin förm ögenhet till klostrets fördel. Folkskolor borde
finnas i bvarje ej alltför liten o r t, och medlen dertill tagas
ur kyrkokassorna.
H är li gger redan fröet till stora, djupt gripande för-
änd rin gar, ocb till en del just d em , som blefvo bestående;
ett b e v is , alt de voro tidens innersta kraf. V äl röjer sig i
dessa det tredje ståndets fordringar ej liten ovilja mot kyr-
k an , men doek egentligen mot de m issbruk, som inrotat sig i
dess organisation, eller som i dess cm belsutöfning voro
gängse. U n der det att tredje ståndets kahierer uttrycka eu
håg a tt helt ocb ballet afskallä ad eln , för bvilken ingen plats
fanns i det sam hälle med likhet inför la g en , som man ön-
sk a d e , bade man ännu en plats för klerus, den att vara fol-
kets lärare ocb ledare till statens moraliska ändamål. De
y tter lig h ete r , som fram deles, men öfvergående; gjorde sig
g ä lla n d e ? tanken om kyrkan såsom en lcmning af fordna för-
åldrade fo rm er, såsom en institution, för tidens bildning öf-
verflodig. ocb genom inre förderf m ognad , ej till reform,
men till u n dergån g; tanken om religionen sjelf såsom en för-
åldrad in stitu tio n , ett bedrägeriets verk , som skulle för-
svinna för sanningens lju s, dessa tankar hade ock redan trädt
i d a g e n , men ej i ståndens kahierer, utan i dagblad ocb strid-
sk rifter, i lib eller och visor, i dagligt tal 5).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 17:16:33 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/frankyrk/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free