- Project Runeberg -  Franska kyrkans ställning, i förhållande till staten och läroverken, sedan revolutionens början /
12

(1844) [MARC] [MARC] Author: Wilhelm Tham
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Kyrkan och Läroverken under första Nationalförsamlingens tid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

F Ö H 8 T A K A P I T L E T .
Kyrkan och Läroverken under första National-
församlingens tid.
Generalstaterna sammanträdde d. 4 Maj 1 7 8 9 . Hedan den
första fråga, som up pstod, rörde kleru s, nem ligen såsom
stå n d ; det var frågan om öfverläggningarnas form: sk u lle
sessionerna vara gem ensam m a, voteringen gem ensam , eller
sk ulle hvart stånd för sig hålla sina session er? De m ålt och
steg härtill, som innchöllos i den kungliga k a llelsen , voro ej
afgorande. I det att tredje ståndet fått du bbelt antal a f re-
presentanter, tycktes väl äfven ligga gem ensam het i s e ss io -
n er, ty hvartill annars det dubhla antalet? men detta steg
var taget mot de andra ståndens vilja; gammal häfd talade
för ståndens skiljande, men dels var den ej oom tvistad 6) ,
dels var häfdens styrka bruten i opinionen.
Vid Generalstaternas öppnande (d. 5 Maj) gaf K onu n-
gen tillkänna, att ehuru röstningen per capita häst sv n le s
m otsvara det ändamål, hvarför det tredje ståndet fått duh-
h e lt antal af representanter, att allmänna rösten så m ycket
bättre skulle kunna bii h ö rd , lemnades doek åt ständerna
sjelfva att derom b eslu ta, med förbehåll af konungens sam-
tycke. Likaledes lät han förstå att de högre ståndens pri-
v ileg ier, som i sin tid varit rättvisa och n yttiga, då de va-
rit påkallade af religionens eller statens b e h o f, och godt-
gjorda genom motsvarande prestationer, nu kunde hi 1ligen
ined förändrade lider underkastas förändringar, framförallt
deras skattefrihet; och att i allmänhet statsskicket vore i b e-
h o f af reform er, hvarom ständerna horde rådgöra, oeh hvar-
till han ville medverka. Men — för att ej tala om etikett-
sa k er, hvari allmänna opinionen såg förnärmanden m ot den
jem nlikhet stånden em ellan, som man fordrade — för de för-
sta sessionerna voro särskildla lokaler anvisade åt de sär-
skildta slåndena. D et tredje ståndet hade fått den lokal
hvari samtliga hade varit vid den kungliga sessionen. Detta
var ej utan inflytande på dess handlingssätt. Då fråga b lef

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 17:16:33 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/frankyrk/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free