- Project Runeberg -  Franska kyrkans ställning, i förhållande till staten och läroverken, sedan revolutionens början /
20

(1844) [MARC] [MARC] Author: Wilhelm Tham
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Kyrkan och Läroverken under första Nationalförsamlingens tid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

liga giulstjensten bief enligt T a l l e y r a n d * råd uppskjuten,
såsom hörande till konstitutionens område. Emellertid hade
under diskussionen, ej blott protestanternes, utan äfven Judar-
nes modhorgcrliga rättigheter kommit i fråga, men lemnades
ännu utan afgÖrande. Då man snart derefler (d. 28 Aug.)
kom till sjelfva konstitutionen} kvaroiu förut blott intet af-
gÖrande diskussioner varit förda f ville d ’E y m a r oeh några
andra prester åter hafva katholska religionen erkänd såsom
statsreligion I han föreslog alt göra ett sådant erkännande
till första artikeln af konstitutionen. ”Pharamond regerade
före Chlodwig” (staten är äldre än statsreligionen) hlef sva-
re t, oeh förslaget förkastades.
I debatterna om styrelseformen spelade blott få pre-
ster någon betydande roll; derihland Si e y e s , som var
emot all rätt till Veto å konungens sida, och mot all del-
ning af lagstiftande korpsen. Tväkammarsystemet hade en
anhängare i Biskop de la L u z e r n e ; denne skall före stån-
dens förening hafva väckt ftågan om en Pärskammare, bil-
dad efter Englands exempel, af högre klerus oeh a d e l 9);
nu kunde sådant ej gerna komma i fråga. Abbé de M a u r y
försvarade det absoluta Veto; oeh till oeh med den allde-
les oinskränkta konungamakten fann hland klerus några få
anhängare. Då det var afgjordt (d. II Sept.) att konungens
Veto skulle vara suspensivt, och fråga l>lef; för horn många
legislaturer det skulle gälla, uppstod åter (d. 14 Sept.)
diskussion om besluten af den 4 Augusti, hvilka man ett
par dagar förut hade beslutat att framlägga till kunglig
sanktion; men formen för delta framläggande hade dä ej
blifvit bestämd. Då hade M a u r y sökt all visa deras ofull-
ständighet, och begärt uppskof; till dess man hade hunnit
alt bestämma ersättningar för de afskutfade rättigheterna. Nu
yrkade M i r a b e a u , att dessa heslut af den 4 Augusti voro
ej lagar, ulan konstitutionella principer, som ej behöfde kung-
lig sanktion, utan blott promulgation; M a u r y sökte att ve-
derlägga honom, i det han ville till konstitutionen blott
räkna statsmaktens fördelning; han yrkade dessutom åter,
att de nämnda besluten ej voro behörigen redigerade. Man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:02:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frankyrk/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free