- Project Runeberg -  Franska kyrkans ställning, i förhållande till staten och läroverken, sedan revolutionens början /
24

(1844) [MARC] [MARC] Author: Wilhelm Tham
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Kyrkan och Läroverken under första Nationalförsamlingens tid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Paris ite r upptogs (tl. 23 O kt.), försükle M a u r y förgäfves
att få frågan ajournerad; förgäfves sökte Prelaternn B o n n al
och B o i s g e l i n , Abbé de Mo n t e s q u i o u rn. fl. försvara
kyrkans rätt till sina gods, och dessas nödvändighet för
kyrkans bestand, och lör de fattigas underhåll. De funno
motståndare ej blott i M i r a b e a u , T r e i l b a r d , G a r a t ni.
fl. icke andliga, utan ock i några kyrkoherdar, kvariblaud
G r é g o i r e . C h a p e l i e r visade (d. 2 Nov.) att alla korpo-
rationer och elablissemeuter mottagit både tillvaro och för-
mögenhet af nationeu, och således ej kunde vara godsegare
af egen rätt, utan nationen kunde disponera deras förmö-
geuhet. M i r a b e a u understödde dessa skäl med utfall mot
korporationer såsom skadliga, särdiles såsom godsegare^
och särskildt mot kyrkan, såsom i sitt närvarande skick illa
organiserad äfven i afseende på det sätt, hvarpå dess gods
disponerades; och delta allt på sitt vanliga mera hänförande
an bevisande sätt; han genoindref sin motion, dock med för-
ändringar, som han sjelf medgifvit, så att det hette: kyrkans
gods stå till nationens disposition, mot det att denna dra-
ger försorg om kultens och dess tjeuares underhåll samt om
fattigvården^ så som med hörande af de särskildta provinser-
na skulle uppgöras; hvarjemle det föreslagna minimum för
en kyrkoherdes aflöning antogs. Beslutet sanktionerades af
konungen (d. 4 Nov.) Då sedermera (d. 8 Nov.) T a l l e y -
r a n d föreslog att, till förekommande af förskingring eller
förstöring under så oroliga lider, alla kyrkliga etahlisse-
menters mobilier oeb archiver skulle tagas i beslag; kom
frågan åter på sjelfva kyrkogodsen; man stannade vid alt
ställa dem, med hvad derlill hörde, under skydd af allmän
landsfred; äfven ett förslag af T r e i l h a r d , alt tillsvidare
vid ledighet lemna obesatta de andliga embeten, vid hvilka
ej själaso.-g och läst residens voro fastade, föranledde någon
debatt; men gick igenom (d. 9 Nov.) med obetydliga modi-
fikationer.
Snart gick man frågan om kyrkogodsen närmare på lif-
vet. Att de stodo till statens disposition var beslutadt;
»nen uu blcf tal om att till dess behof verkligen disponera

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 17:16:33 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/frankyrk/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free