- Project Runeberg -  Franska kyrkans ställning, i förhållande till staten och läroverken, sedan revolutionens början /
25

(1844) [MARC] [MARC] Author: Wilhelm Tham
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Kyrkan och Läroverken under första Nationalförsamlingens tid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dein. Finanskoiuiléu upptog i silt förslag (ill finansernas r«e-
dande (d. 18 Nov.), försäljning af kyrkogods till 400 m il-
lioners värde. Debatterna om detta betänkande, oeh u n
N e c k e r s förslag till en nationalbank, hvarvid ban ock tagit
kyrkogodsen i beräkning, gåfvo klerus äter anledning a tt
söka rädda dessa, sä vidt möjligt var; Abbé d ’A b b e c o u r t
föreslog (d. 4 Dec.) att upphäfva alla abbotsemheteu, in-
draga den dessa biltills tillfallande tredjedelen af ahhots-
döincnas inkomster, och derpå grunda ett statslän, men
föröfrigt lemna godsen i kleri händer såsom statens förpak-
tare, fermiers. Sedan Finanskomiléns oeh N e e k e r s förslager
blifvit förenade (d. 10 Dec.), var allt motstånd förgäfves,
och resultatet blcf ett beslut, att kyrko- oeh andra national-
gods skulle säljas till ett saminanlagdt belopp af 4 00 millio-
ner Francs, hvaraf skulle bildas en utomordentlig kassa till
statsskuldens betäckande; den sedan 1776 bestående diskon-
ten skulle medelst assignater på denna kassa få ersatta sina
förskott till staten för 1789 och hälften af 1790. Härmed
gick man utom hvad Talleyrand åsyftat i afseendc på kyrko-
godsen.
Så var åler ett steg taget att tillintetgöra kleri materi-
ella oberoende, oeh lemna afgörandet af dess framtida ställ-
ning i statens hand. Betydelsefulla för kyrkan, både såsom
religiös oeh såsom statsrättslig institution, voro ock de bredvid
finansfrågan förda debatterna om konstitutionen, framförallt
den del deraf, som rörde medborgarerättens betydelse, och
i sammanhang dermed om landets nya indelning och förvalt-
ningens organisation. Sedan man efter förmögenhet och obe-
roende ställning gradvis bestämdt vidden af medborgerliga
rättigheter, men utan afseendc på stånd, uppkom slutligen
(d. 2 | , 22 Dec.) frågan, huruvida dessa bestämmelser skulle
gälla äfven ej-katholikcr, Judar och skådespelare; något un-
dantag för främmande, men Chrislna religioners hekännare
kunde med den riktning, som sinnena redan tagit, ej med
något hopp om framgång sättas i fråga, och intet försök
synes hafva blifvit gjordt dcrtill; men mot Judarne gjorde
s«g både hos prester, såsom M a u r y , och ho* andra gälla»-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 17:16:33 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/frankyrk/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free