Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Kyrkan och Läroverken under första Nationalförsamlingens tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de dels folkets ovilja, dels att de aldrig kunde samman-
smälta med nation nation, och alla de andra vanliga före-
bråelserna^ för kvilka just de prohibitiva lagarne sjelfva bära
6kulden. Äfven skådespelarne funno, såsom förmente befor-
drarc af osedlighet, motståndare bland klerns; men m ot-
ståndet afväpnades dels med allvar, dels med skämt : ”Frans-
mannen behöfver roa sig”, yttrade B c a u m c t z , ”och bör der-
före veta att värderadem , som bidraga till hans nöjen.” Slut-
ligen stannade man (d. 24 Dec.) vid att uttryckligen medgifva
alla ej-katholiker fullkomliga medborgerliga rättigheter, men
alt tillsvidare uppskjuta frågan om Judurne. — Vid samma
tid (d. 22 Dec.) afgjordes rikets nya indelning, debatterad
i mera än balfannan månads lid. Denna indelning bröt full-
komligt alla feodal- och privilegiehand. Den sträckte de
administrativa auklorileternas myndighet äfven till uppsigt
öfver gudstjeuslen och undervisningsverken. Kyrkan såväl
som alla andra korporationer, var pä väg att försvinna som
sådan, alt uppgå i staten. Och denna dröjde ej att taga i
sin hand dess reform efter tidens åsigter, och borttaga allt
hvad som ansågs öfverflödigt eller skadligt i dess institu-
tioner. Ty värre röjde sig redan i detta slräfvande, att
förändra kyrkans ställning, allt mera håg att helt och
hållet skjuta den åt sidan, såsom en lika oförbätterlig som
onödig institution. Det är en sägen, alt M i r a b e a u velat
bafva bort Kalholicismeu, om ej Christendomen ur Frankrike ;
i hans offentliga tal utsäges ej något dylikt; inen utan bit-
terhet äro ej hans anfall mot kyrkans missbruk och mot dess
falska ställning, såsom slat i staten. 1 allmänhet rådde i
alla dessa debatter rörande kyrkan mycken häftighet och
skärpa å båda sidor, eburu ännu i valda ordalag. Men
utom församlingen, såväl i klubbar, framförallt Jakobiner-
klubbcn, som i dagligt tal och skrift, var stämningen vida
bittrare och oförsyntare; ej blott pöbelbladen, såsom M a -
r a l s l’A m i du peuple och andra, och libeller, såsom Caté-
chisme du genre hum ain, äfven de af den bildade publiken
lästa tidniugar och skrifter tala redan om kyrkan, såsom ett
bedrägeriets och fanatismens verk sedan århundraden, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
