Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Kyrkan och Läroverken under första Nationalförsamlingens tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
orterna ocli i mindre städer, under sin fordna styrelse, mcu
under ßiskopens inseende, så att alla fordna privilegier ocli
eiemtioner skulle upphöra. At dessa etahlisscmcnter, som,
sa snart antalet af medlemmar sjönk under ett visst minimum,
skulle sammanslås, anslogs af staten i ett för allt 800 francs
för hvarje medlem. I större städer fingo blott de etablisse-
mentcr bibehållas, hvilkas föremål vore sjukvård, eller som
kuudc anses tjenliga för allmän undervisnings vetenskaper eller
konster; blott stiftelser af detta slag fingo för framtiden
perpétuera sig, men inträdeslöflel vore ej bindande för lifvet,
och medförde ej förlust af arfsrätt oeb öfriga medborgerliga
rättigheter. Med dessa stiftelser skulle förenas pröfvoanstal-
ter för dem, som sökte inträde. Biskop B o n na 1, kyrkokomi-
téns preshlent, anmälde siu reservation mot förslaget. — Frå-
gan hvilade länge för andra öfverläggningar, rörande kon-
stitutionen, dagens frågor m. m. Den väcktes åter i Fe-
bruari 1790, i sammanhang med ett föredrag af kyrkokomi-
tén, innehållande uppgift på de slag af kyrklig egendom,
som närmast kunde vara att disponera till försäljning; deri-
bland voro kloslerbyggnader i städerna. Man ajournerade
saken (d. 3 Febr.); men beslöt emellertid att i de städer,
der flera kloster fuunos, tillhörande samma orden, skulle
indragas alla utom ett för hvarje orden. Då förslaget
återkom till behandling (d. I I Febr.)y fortfor debatten i
flera dagar och blef allt hetare. T r c i l h a r d reducerade
sjelf (d. 12 Febr.) hela deliheralioncn till trenne hufvud-
punktcr: Skola alla ordnar upphäfvas? livad öde skall
man bereda dem, som utgå ur klostren? Ilvad öde dem,
som qvarstanna? Prelaterne Bo nn a l , de la F a r e , J u i g n é ,
Abbé d ’ Ey m a r m. fl. sökte försvara ordnarna, såsom nöd-
vändiga för religionens helgd och för fattigvården; G r é -
g o i r e m. fl. ville, att några ordnar skulle bibehållas för
gudstjenstens skull, till hvars bestridande de vore ett nödigt
biträde för presterskapet ; för undervisningens och vettenska-
pcrnas skoll 7 i anseende till de tjenster, som de härvid gjort
och ytterligare kunde göra; för åkerbrukets, och fattig-
vårdens skull af dylika skäl. De häftigaste motstandarne
voro M i r a b e a u , B a r u a v c och G a r a t d. ä.; B a r n a v e
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
