- Project Runeberg -  Franska kyrkans ställning, i förhållande till staten och läroverken, sedan revolutionens början /
31

(1844) [MARC] [MARC] Author: Wilhelm Tham
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Kyrkan och Läroverken under första Nationalförsamlingens tid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

liegynte åter prelaterne silt motstånd, och föreställde hland
annat vådan af att bygga säkerheten af kleri skuld |>å osäkra
finansförliållanden. I hrcdd härmed förekom ett förslag af
komitén för liondens reglerande. Det var uppgjort efter
meddelanden af kyrkokomitén, och i sammanhang med dess
reglering af kleri nya ställning till staten, hvarlill det ut-
gjorde det sisla preliminärsteget. Det gick ut på att sätta
all kleri egendom, såsom stående till statens disposition,
under de lokala civil-auktoriteternas administration, att bort-
taga all tionde, emot motsvarande förhöjning i kontribntio-
nerna, och att ställa hela klcrus på penningelön. Kleri
territorial-inkomster beräknades till 170 millioner årligen,
hvaraf lionden ensam utgjorde 135; kostnaden för hela kle-
rus och för Gudstjenstens och de fattigas underhäll beräk-
nades till 130 millioner för det närvarande, men för fram-
tiden, sedan allt öfverflödigt presterskap, som nu skulle pen-
sioneras, hunnit att gå hort, till Gö millioner francs. Man
kunde således redan från början, och ännu mera framdeles,
påräkna en pekuniär vinst. Alt lionden vore tryckande för
åkerbruket, vore erkändt; både formens förändring och hör-
dans jenmare fördelning vore nyttiga och nödiga; slutligen
skulle otaliga trakasserier mellan jordbrukaren och tionde-
egaren försvinna. Debatten räckte i flera dagar, och blef
cn af de häftigaste, som Nationalförsamlingen haft. G r é -
g o i r e tillstyrkte (d. 11 April), att låta kvrkoherdarna bafva
jordagods, både till deras egen säkerhet och godsens för-
del, samt äfven för religionens skull; blef gudst jenstens un-
derhåll cn direkt pekuniär börda för folket, skulle det snart
kännas tryckande, och anses onödigt; presterne voro ock,
om de hesute jordagods, mera i stånd alt hjelpa de fattiga.
T r e i l h a r d utvecklade ytterligare grunderna för det för-
slag, som han sjelf i kouiiténs namn framfört. Biskop de
la F a r e förde med bitterhet ”religionens, rättvisans och de
fattigas” talan mot förslaget. Markis B o u t hi l i er talade (d.
i 2 April) om osäkerheten af alla de beslut som församlingen
fattat: de voro för våldsamma att kunna ega bestånd; han
yrkade föröfrigt; att klerus sjelf borde få sälja sina gouls.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 17:16:33 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/frankyrk/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free