Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Kyrkan och Läroverken under första Nationalförsamlingens tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
några val till ny församling innan dess finge ske. M a u r y
och C a z a l é s voro, såsom vanligt, de häftigaste å högra
sidan, G a r a t och M ir a b e a u å den andra. Den sednare
afgjorde striden, i det han rigtade till venstra sidan Ciceros
ord: ”jag svär; att «I hafven räddat fäderneslandet.” Beslu-
tet gick igenom. Snart utkom högra sidans protest, mot
församlingens heslut om klerus; från trycket, och utspreds i
landsorterna. Man afhöll sig ej mera i församlingen från
personligheter. V irie u ^ som undcrstödt förslaget om kathol-
ska religionens erkännande såsom statsreligion, mäste (d. 27
April), då han blifvit vald till ordförande, och efter ett he-
slut af församlingen uppmanades att förklara, del han ej
deltagit i protesterna, men ej kunde afgifva en sädan för-
klaring, nedlägga ordförandeplatsen. Då sedermera G o u t t e s
(d. 20 April) blifvit vald till president, och uttydde denna
heder såsom visad det lägre klerus i lians person, framkal-
lade detta ett långvarigt knot hland högra sidan. Ifrån
landsorterna inkommo alltjemnt, särdeles under Maj månad,
nya underrättelser om oroligheter, till en del i religionens
namn, såsom i Nimes, Montauhan, M arseillem .il.; den högra
sidan kunde ej förneka dessa fakta, men afvisade alla insi-
nuationer om delaktighet deri. Församlingen beslöt gång ef-
ter annan att fästa regeringens uppmärksamhet på dessa oro-
ligheter. Emellertid upptogs församlingens tid länge af
finansfrågornas detaljer, af domstolsväsendets organisation,
af öfverläggningar om rätt öfver krig oeb fred m. m., och
det dröjde en månad ; innan man kom tillhaka till kleri för-
hållanden 18).
Vi hafva sett under debatterna om kyrkogodsen tydligt
nog framlysa den afsigt hos pluraliletcns ledare^ att göra kle-
rus till intet vidare än en emhets-korps i staten, utan obe-
roende ställning i materiell hänseende. Detta var ock grund-
tonen i det förslag, som den 20 Maj hörjade alt debatteras^
Och som ledde till den så kallade kleri civila konstitutio7i. M a r-
t i ne n u förde ordet i kyrkokomiténs namn. Mau behandlade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
