Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Kyrkan och Läroverken under första Nationalförsamlingens tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nödig. Detta med katholska kyrkans åsigt af Biskopsembe-
tets betydelse sammanhängande argument förhlef alltjemnt
det förnämsta vapen i prelaternes händer. Nu fann det mot-
ståndare i C a m u s , G o u t t e s och andra. Det var ock,
oaktadt sitt sammanhang med kyrkans dogmer, tydligen en-
dast ett svepskäl^ och verkliga grunden ti1
1 motståndet mot
kyrkans nya författning var den visst ej ogrundade fruktan,
att hela liierarchicn stod pä spel, hvilket för mången be-
tydde kyrkans, och för ej få; religionens bestånd eller un-
dergång. Församlingen beslöt åter att öfvergå till diskus-
sion af de särskildta punkterna. — Den första innehöll alt i
hvarje departement skulle finnas en biskops- eller erke-
biskops-stol; hvad derutöfver vore, skulle indragas eller för-
flyttas. Ehuru följden blef, att öfver en tredjedel af biskops-
cmhetena skulle ingå, var motståndet obetydligt, och fördes
mest af en medlem af adeln, d ’E s p r em e n i l , som å nyo be-
stred församlingens rätt alt ändra stiftens omfång. Deremot
gjordes från annat håll anmärkningar mot bibehållandet af
erkebiskopliga värdigheten, hvilka föranledde en ny reda-
ktion af artikeln^ så att man blott bestämde att stiften skulle
motsvara departementerna. Så antogs den följande dag (d.
2 Juni), oaktadt dels d ’E s p r e m c n i l s motstånd^ som åter
talade om kanoniska vägar, såsom nödiga för att kunna
bringa saken till verkställighet^ dels protester, som i vissa
orters namn framfördes, dels slutligen R o e d e r e r s yrkande,
att man skulle slå tillsammans två departementer till ett
slift. — Dernäst kom man till kleri förhållanden till andliga
autoriteter utom riket, dels till påfven, dels till tyska me-
tropoliter, hvilkas jurisdiktion sträckte sig inom Frankrike.
Alla sådana förhållanden voro i förslaget förklarade för af-
skattäde. Åter förde d’E s p r e m e n i l högra sidans talan, till
fördel för Romerska stoleny men vederlädes af L a n j u i n a i s
och G r é g o i r e , som visade att man ej ville upplösa kyr-
kans andliga förhållande till påfven; och förslaget antogs
med ett tillägg, hvarigenom man reserverade kyrkans enhet
i tro och kommunion med katholska kyrkans synliga öfver-
hufvud. Då några prelater, hvaribland B o n n a l , yttrade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
