- Project Runeberg -  Franska kyrkans ställning, i förhållande till staten och läroverken, sedan revolutionens början /
38

(1844) [MARC] [MARC] Author: Wilhelm Tham
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Kyrkan och Läroverken under första Nationalförsamlingens tid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

alt valrätten skulle tillhöra stiftets klerus, samladt till sy-
nod, och departements-administrationen gemensamt; C a m u s
ville gifva den iit departemenls-elektorerne och några de äld-
sta kyrkoherdar och vikarier; R o b e s p i e r r e bestred det
förra, såsom stridande mot konstitutionens principer, B a r -
na ve af dylika skäl det sednare. G r é g o i r e ville hafva ej-
katholikcr uteslutna från valrätt; det antogs icke. Slutligen
gick denna punkt af förslaget igenom, och efter den, med
ringa eller intet motstånd (d. 9 , 10 Juni), en mängd detalj-
bestämmelser om tid och ställe för valet, om antalet af
tjenslår, som fordrades för valbarhet, nemligen 10 års tjenst
såsom kyrkoherde, eller 1.’» såsom vikarie, samt om valets pro-
klamerande och meddelande åt regeringen. — Först då man
(d. 14 Juni) kom till frågan om den nyvaldes inställande i
embetet, uppstod äter någon debatt. Man hade afskurit
all reel förbindelse med Rom, men ville icke heller inrym-
ma regeringen någon makt; man öfverlemnade således den
nyvaldes pröfning och konsekration åt Metropoliten; man
tillerkände denne rätt att vägra sin konsekration, men tillät
i detta fall den nyvalde att vända sig till annan man, såsom
framdeles skulle bestämmas. Den som förrältat invigningen,
kunde ej af den invigde fordra annan ed, än på den Romersk-
katholsk-apostoliska religionen; påfven skulle blott under-
rättas om invigningen; före densamma skulle ed atläggas in-
för civil auktoritet, om trogen vård öfver stiftet, om tro-
het mot nationen, lagen oeh konungen, samt att af all för-
måga vidmakthålla konstitutionen. Några medlemmar af lägre
klcrus, hvaribland G o u t t e s , ville fråntaga Metropoliten all
rätt att vägra konsekration; Hyrhoherden G o u l a r d ville
försvara påfvens konfirmationsrätt; högra sidan visade en sär-
deles ifver att förkorta diskussionen, och blott yrka på vo-
tering, hvilket ådrog dem misstankan, att de ville låta allt
gå ju längre dess bättre, i bopp om framtida återgång.
Dcrnäst kom man till sättet för det lägre kleri val (d.
14, l ö Juni): Biskopen skulle cga alt utse sin kathedral-
kyrk as vikarier, bland prester som tjenstgjort i -10 år, men
ej alt skilja dem från embetet utan konseljens hörande; de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 17:16:33 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/frankyrk/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free