- Project Runeberg -  Franska kyrkans ställning, i förhållande till staten och läroverken, sedan revolutionens början /
39

(1844) [MARC] [MARC] Author: Wilhelm Tham
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Kyrkan och Läroverken under första Nationalförsamlingens tid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

B9
vid seminarierna tjcnslgörande vikarier kunde det förulatt
hvarken utses eller afsättas; kyrkoherdarne skulle väljas a f
elektorerne för distriktet (departementets afdelning), en gång
om åre t, hland prester som tjenstgjort i 5 är; institutionen
tillhörde biskopen; eden var densamma som för denne; kyrko-
herden egde att sjelf utse sina vikarier hland stiftets prester;
men ej alt skilja dein från sig, utan tillstånd af biskopen med
konseljens hörande. Af dessa bestämmelser var det mera
än en, som rönte motstånd: vid frågan om kyrkoherdevalet
yrkade P e l i o n på församlingsboarnes, en prest på bisko-
pens, J a q u e m a r t på synodens rätt. En prest föreslog, att
elektorerne skulle före valet gå ed på katholska religionen,
men detta förslag rönte summa öde, som alla föregående af
samma anda. Lika litet lyckades ett försök att återställa
biskoparnes inflytande öfver det lägre presterskapet, genom
att föreslå olika grader af pastoraler, med rätt å biskopens
sida, att förflytta kyrkoherdar från ett till ett annat pastorat. —
De följande dagarne (d. 16, 17 Juni) företog man till öfverlägg-
ning presterskapets aflöning. Inledningen till denna del af lagen
visar, hvad man ännu dels tänkte, dels i alla fall ansåg sig böra
uttala om presterncs betydelse: det heter, att de bestrida sam-
hällets vigtigaste funktioner; den allmänna benämningen för
dem är nu ”ministres de la religion”, ”ministres du culte", ej
"prêtres." Att icke de skulle aflönas af staten, kunde ej mera
sättas i fråga. Vid lönernas bestämmande påstår man, att
presterskapet visat väl mycken omsorg om sin timliga berg-
ning 19)- Denna omsorg var åtminstone ej allmän, ty en
stor del af det lägre presterskapet, hvnrihland G r é g o i r e ,
förklarade sig för det mesta belåtna; dessutom voro de nt-
sigter^ som gåfvos presterne för deras framlid, ej just ly-
sande, äfven om de skulle förblifva vid celibatet: prela-
ternes löner skulle blifva i hufvudstaden 50,000 francs, an-
nars från 12 till 20,000 efter städernas storlek; biskops-
vikariernas från 2 till 0 0 0 0 , kyrkoherdarnes från 1200 till
6000. Blott det antagna minimum för kyrkoherdarne mötte
motstånd äfven af dem sjelfva; de ville hafva till minimum
1500 francs. Vikariernes lön bestämdes till 700 å 2400

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 17:16:33 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/frankyrk/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free