- Project Runeberg -  Franska kyrkans ställning, i förhållande till staten och läroverken, sedan revolutionens början /
40

(1844) [MARC] [MARC] Author: Wilhelm Tham
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Kyrkan och Läroverken under första Nationalförsamlingens tid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

francs. F o u c a u l t , eu af högra sidans ihärdigare kämpar,
yrkade äter, att kyrkogodsen uteslutande skulle användas för
klerus och fattigvården; G o u t t e s förnyade förslaget om
anslag af jordagods för kyrkoherdarne; men ingendera vann
gehör. Frågan om anslag för seminarierna, och 0111 det nu-
varande kleri aflöning ajournerades. Slutligen (d. 21 Juni)
förklarades alla sportler för upphäfna. — Bland allmänna
bestämmelser, som till slut vidtogos; var den vigtigaste^
att kyrkans tjenstemän skulle vara förbundna alt vistas
inom gränsorna för sitt kall, och att de ej kunde derjemte
mottaga befattningar, som påkallade cn längre tids från-
varo. Dock undanlogos härifrån alla representativa uppdrag.
Ännu en gång ville Biskop G oh el yrka på kanoniska vä-
gars användande för verkställigheten; men det lvckades icke.
Sednarc (d. G, 7 . 8 Juni) återkom man till stifts- oeh ar-
rondissements-indelningen ; otaliga reklamationer i scrskildta
städers och orters namn lemnades utan afseendc; Metropolit-
arrondissementerna blefvo 10 , heuämda efter väderstreck;
stiften 8 3 , benämda efter departementerna. Den 12 Juli
justerades hela lîlcri civila konstitution. — Men ännu återstod
att bestämma det närvarande presterskapels aflöning, eme-
dan den nya regleringen ej kunde, i anseende på summor-
nas belopp, gälla för andra äu blifvande tjenstemän. Debat-
ten var ej utan hetta. Resultatet blef (d. 24 Ju li), att de,
som ville fortsätta sin tjensfgöring, cgde alt uppbära den
nya lönen för hvarje ort, om den öfverstcg deras fordna; i
motsatt fall fingo de det bestämda minimum för hvarje kall^
och der till hälften af öfverskotlet, hvarmed den fordna lö-
nen öfversteg den nva. De som ville lemna sina emheten,
erhöllo öfverhuf\ud taget en tredjedel mindre i pension.
Härmed var nu klerus fullkomligt uppgånget i staten,
och af denna besoldad. Motståndet hade varit ihärdigt,
mången gång häftigt; det hade utgått mest från prclaterue
och den konservativa delen af adeln; det hade onekligen hos
mången haft sin grund i religiös öfvertygelse, men hos andra,
såsom M a u r y , i ej oegennyttig tillgifvenhet för gamla pri-
vilegier; dessutom måste tagas i beräkning det nit, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:02:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frankyrk/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free