- Project Runeberg -  Franska kyrkans ställning, i förhållande till staten och läroverken, sedan revolutionens början /
42

(1844) [MARC] [MARC] Author: Wilhelm Tham
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Kyrkan och Läroverken under första Nationalförsamlingens tid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

siad med till en betydlig del protestantisk befolkning, och
således genom söndrade religiösa intressen så mycket mera
egnad att begynna en religiÖst-politisk schism. Redan pä
Tåren 1790 (d. 2 0 April) undertecknade flera tusende ka-
tholska medborgare i Nimes en förklarings hvari de for-
drade af konungen och nationalförsamlingen, att kalholska
religionen skulle erkännas såsoin statsreligion och såsom en-
sam berättigad till offentlig gudst jenst; i kyrkans författning
skulle ingen ändring ske utan ett nalionalconcilii hörande-
dessa fordringar voro ställda i förbindelse med flera politiska
i kontrarevolutionär anda. Hela Maj och Juni igenom förc-
föllo oordningar i staden; likaledes i Montauban. Slutligen
kom man i Nîmes (d. 13 Juni) till blodiga strider. A tt ka-
tholikernc stodo i förbindelse med de emigranter, som sam-
lat sig i Turin, har sedermera hlifvit erkändt af en af deras
ledare, F r o m e n t 21). I Augusti utgick från Biskopen af
Toulon ett uppviglande herdahref; ett läger af nationalgar-
den, samladt i Jalet till att förnya medhorgare-eden i anled-
ning af nationalfesten den 14 Juli, ville presterne, enligt
allmän sägen, begagna till upproriska ändamål; men alla
derom gängse rykten voro dunkla och osäkra. Fmellertid
bidrogo alla dessa rykten att underhålla en bitter sinnes-
stämning partierna emellan. Till allt enskildt motstånd kom
slutligen en af 3 0 vid församlingen närvarande prelater un-
dertecknad och offentliggjord skrifvelse, under titel ”expo-
sition des principes sur la constitution civile du clergé”,
hvari de öppet ogillade deuna konstitution, bestredo försam-
lingens afgörande rätt öfver kyrkans angelägenheter, och
bänsköto sig till påfven.
Katholska kyrkans motstånd mot statens reformer in-
verkade fördelaktigt för Protestanterne. Församlingen tillät
(d. 17 Aug., 9 Sept.) både Augsburgiska och Helvetiska
konfessionernas bekäunare i Rhen- och Jura-trakterna att be-
hålla sina privilegier i afseende på kyrkan och läroverken.
Deras kyrkogods fritogos från försäljning (d. i Dec.) De
aom i fordm dagar gått i landsflykt för religionslorföljelse,
och mistat sin egendom, egde att den återfordra, de sjelfva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 17:16:33 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/frankyrk/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free