- Project Runeberg -  Franska kyrkans ställning, i förhållande till staten och läroverken, sedan revolutionens början /
43

(1844) [MARC] [MARC] Author: Wilhelm Tham
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Kyrkan och Läroverken under första Nationalförsamlingens tid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

eller deras arfvingar (d. Ü Dec.) Konungen sanktionerad«
under loppet af Augusti} Oktober och November, National-
församlingens beslut om klerus, såväl civil-konstitutioneri
8jelf, som detaljdekreterna. Men verställigheten saknaden
ännu, och tillståndet i landet påminte derom. Honungen
tycktes tveka mellan eftergift för Nationalförsamlingen, och
fruktan att stöta både klerus och Påfven, hvartill och korn-
mo samvetsskru pl«r öfver beslutets öfverensslämmelse med
religionens bud. Han begärde råd och ledning af Påfven,
för att freda sitt samvete, för att med hans medling kanske
förmå klerus till undergifvenbet för sitt öde, eller åtmin-
stone af böja alltför afgörande steg å Påfvens sida, och så
temporisera} hans vanliga politik. Att temporisera har ock
i alla tider varit Romerska hierarchiens starkaste vapen; men
ej, såsom Ludvig, med eftergifter. Påfven dröjde att för-
klara sig. Men Församlingen lät ej saken länge forblifva i
ovisshet 22).
Börj an till nya debatter om klerus skedde (d. 14, 15
Nov.) genom ett förslag af kyrkokoinitén; hvaruti bestäm-
des, huru en Biskop, om honom förvägrades konsekration af
Metropoliten, skulle ega att vända sig till andra biskopar
inom samma arrondissement, och om de äfvenledes vägrade
sin tjenst, anmäla klagan hos distriktets domstol, och af denna
låta hänvisa sig till någon biskop utom arondissemenlet. Af-
ven detta beslut, och andra af mindre vigt rörande klerus ;
antogos utan mycken diskussion, och sanktionerades af ko-
nungen (d. 22, 2 4 Nov.). Men alfvarligare blef striden om den
ed, som presterne skulle aflägga om trohet mot konstitutio-
nen. ^låsom närmaste anledningen var gifven af oroligheter
i landsorterna, och klagomål öfver presters deltagande deri,
skedde föredraget (d. 2(> Nov.) ej blott i kyrkokomiténs
namn, utan i fleras tillsamman, hvaribland komitén för po-
lisundersökningar (des recherches) , och dess inledning inne-
höll bittra utfall mut kleri verldsliga tendens i allmänhet,
och särskildt dess ihärdiga motstånd mot reformerna i
statsskicket; ett moUtånd, som vid denna tid yttrade sig,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 17:16:33 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/frankyrk/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free