- Project Runeberg -  Franska kyrkans ställning, i förhållande till staten och läroverken, sedan revolutionens början /
51

(1844) [MARC] [MARC] Author: Wilhelm Tham
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Kyrkan och Läroverken under första Nationalförsamlingens tid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

51
Emellertid, forlforo
oordningarne, och ökades ännu mera ,
då några påfliga skrifvelser började utspridas, livilka ogillade
församlingens förfarande. Påfven liade förbjudit d e Brion n e
att meddela de nya Bispcrne konsekration, och, som vi
nämnt, förklarat sitt
misshag öfver civil-konstilutionens san¬
ktionerande; vid samma tid (i Mars) hade han begärt det
Franska kleri råd i afseende på sakernas ställning i landet;
men innan svar
derpå ankom, afläts (d. 15 April) en skrif-
velse till klerus och folket, hvari de Biskopar, som gått
den konstitutionella eden, förklarades förlustiga sina ömheten,
alla af folket gjorda val ogillades, och folket varnades för
all
gemenskap med de nya Biskoparne. NVa skrifvelser
af dylikt innehåll följde, b varibland varningar till Ta 11 ev-
rand, Gohel och andra Biskopar. Pöbeln besvarade dessa
steg (il. 4 Maj) med att bränna Påfven in
elbgie i Palais
Royal; Departements-direktoriet med att
noga bevaka, men
så vult möjligt freda dissidenternes gudstjenst. Församlingen
tog snart verksam del i saken (d. 7 Maj), i följd af konstitu¬
tions- koinitéeus betänkande om
Departements-direktoriets förfa¬
rande.
Talleyrand var sjelf föredragande i komiténs namn.
Förslaget gick ut på att återtaga förbudet mot de presters
tjenslgöringj som ej gått eden; deremot skulle, så snart en
kyrka hlifvit begagnad till anfall mot Konstitutionen, eller
mot kleri
civil-konslilulion, kyrkan slängas och predikanten
anklagas, såsom den der stört allmänt lugu. Det antogs, ej
utan debatt, och med tillägg enligt Sieyes tillstyrkan, att
man
öppet förklarade, alt religionsfriheten tjentc såsom
grund för beslutet. Derefter upplåts särskildt Theatiner-
kyrkaii vid Quai Voltaire åt dissidenternc, men pöbeln 1cm-
nade dem ej ostörda.
Sedsare skred man
(d. 9 Juni) till afgörande steg mot
Påfvea: man
antog ett förslag af Konstitutions- och Kyrko-
komi teerna, att intet slags skrifvelse från Bom fick mot¬
tagas, erkännas, tryckas och publiceras, utan alt vara af
lagstiftande korpsen auktoriserad, genom ett dekret, sanktio-
neradt af
konungen; den häremot bröt, skulle straffas så¬
som fredsstörare. Blott straffbestämmelsen rönte
något mot-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 17:16:33 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/frankyrk/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free