- Project Runeberg -  Franska kyrkans ställning, i förhållande till staten och läroverken, sedan revolutionens början /
71

(1844) [MARC] [MARC] Author: Wilhelm Tham
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Kyrkan och Läroverken under National-Konventets tid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ocklokratiska, som Frankrike haft; i afseende på religion och
giidsljcust innehåller förklaringen af nienniskans rättigheter,
afgifven såsoui förr i det Högsta Väsendets närvaro, ett er-
kännande af religionsfriheten. Men föröfrigt äro både der,
och i konstitutionen sjelf, alla rcligionsförhållandcn lcninade
å sido, och en rent social synpunkt är rådande i allt. 1
bredd med rättigheterna talas om pligler: det var nu en tid,
då staten tog i anspråk för sig alla medborgarens krafter,
och leninade honom nästan intet öfrigt af den lofvade fri-
heten; det var ock en tid, då man ständigt förde på tun-
gan, hvad menniskan har högst, förnuft och dygd. Men i
verkligheten började den materialism, i religion som i po-
litik, hvilken vi redan hafva sett uttalad af en och annan,
alltmera träda i stället för den mera sansade strid, som na-
tional-församlingarnes statsmän och philosopher fört mot
fordna alltför nndclösa former. Denna materialism förhlef
rådande under hela den s. k. revolutionsstyrelsens tid. Den
visade sig dock i inånga olika skepnader, efter korypheer-
lias olika sinnelag, bildningsgrad eller politiska beräkningar,
från H o h e s p i e r r es deism och sentimentala dygd — ty
äfven denna, om den ej vari grunden materialistisk, var ej
fri från inflytande af tidens rådande auda — till D a n t o n s
likgiltighet för andliga intressen, eller Ma r a t s råa sinlig-
het, eller H e b e r t s och C b a u m c t t e s hån mot all religion.
E lt hade de gemensamt, trotsande af all mensklighet, un-
der ståtliga ord, och kanske ej sällan ärliga afsigter för
menskligkclens intressen. Vid M a r a t s likbegangelse (d. D>
Ju li), som står till M i r a b e a u s i samma förhållande, som
nationalkonvcntct till den första nationalförsamlingen, be-
drefs det osmakligaste afguderi med hans lik och minne,
nogsamt charakteriseradt deraf, att han jemnfördes med Je-
sus, såsom den fattiges vän. I sednare hälften af året blef
den Hebcrtska formen af tidens materialism rådande. Den
visar en bizarr förening af krass superstition med hån mot
allt, som gälldeför superstition, af politisk beräkning och
politisk blindhet; ty utan afsigt var ej Hebertisternes för-
farande: de ville herska genom öfverdrift, ett försök, som
måste förstöra sig sjelf. Deras medelpunkt var alltjemnt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 17:16:33 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/frankyrk/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free