- Project Runeberg -  Franska kyrkans ställning, i förhållande till staten och läroverken, sedan revolutionens början /
74

(1844) [MARC] [MARC] Author: Wilhelm Tham
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Kyrkan och Läroverken under National-Konventets tid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ideen om ett högsta väsende, som straffar det onda, och be-
lönar det goda, vore populär; om gud ej funnes, måste man
uppdikta honom, för att ej stöta folkets heliga instinkt.
Hebcrtisterne drogo sig snart tillbaka: H e b e r t s tidning
Père Duchesne prisade Sansculotten Jesus; kommunalrådet
återtog (d. 28 Nov.) sin förordning om kyrkornas stängande;
och konventet förbjöd (d. 6 Dec.) allt störande af religions-
öfningens frihet. R o b e s p i e r r e begagnade sedermera samma
medel till att ytterligare bringa Hebertska partiet i förderf,
såsom ultrarevolutionärt (Mars 1794); D an t on och hans
vänner störtades såsom reaktionära (April); förnämsta vapnet
i R o b e s p i e r r c s hand var alltjemnt den stränga dygden.
På höjden af sin lycka höll R o b e s p i e r r e inför konventet
(d. 7 Maj), i välfärds-ulskottets namn, ett tal om de reli-
giösa och moraliska ideernas förhållande till de republikan-
ska principerna: samhällets enda grundval är moralen, och
dess mål är medborgarnes moralitet; hvarje idee, som un-
derhåller eller lifvar denna, är sann, eller om den skulle
vara en dikt, en illusion, är den dock vigtig för samhället;
de ideer, som på sedligheten utöfva det största inflytande;
äro ideerna om Gud och själens odödlighet; men de äro
vidt skiljda från de fiktioner^ hvarmed fordna tider, ärligt
eller icke, tillsatt dem; dessa böra tolereras, men ej un-
derhållas; för det högsta Väsendet, för alla dygder^ för
fäderneslandets stora minnen, böra nationalfester firas^ till
att befordra sedlighetens och dygdens framsteg. A f detta
tal funno alla utfall mot fordna tiders fördomar lifligt bi-
fall; det öfriga afbördes teraljgen likgiltigt. Konventet de-
kreterade, att Franska folket erkänner högsta Väsendets
tillvaro och själens odödlighet, och att nationalfester skulle
flraS; dels på vissa för revolutionen betydelsefulla dagar^
dels på dekaderna. En fest firades åt det högsta Väsendet
(d. 8 Juni); Robespierre smickrade dermed sin fåfänga, och
fann någon genklang hos folket, som drri trodde sig se en
återgång till det gamla, men i konventet mötte honom lik-
giltighet eller smädelse. Hans beröring med en slags reli-
giös sekt, samlad kring C a t h e r i n e T h e o t och D o m G e r l e ,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:02:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frankyrk/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free