Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Kyrkan och Läroverken under National-Konventets tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lysningens ljus huude fursvinna. — Också kan ej nekas, att
klerus genom ständiga intriger till att återställa sakernas
gamla ordning i både kyrkligt och politiskt afseende, och
till att förlama statens verksamhet, ej hlott retade de rå-
dande till ständigt nya våldsamheter, utan ock hidrog att i
allmänna opinionen nedsätta sitt eget anseende. Huru de
refraktära prestcrne betraktade kyrkans ställning till staten,
är tydligt nog ultaladt af en emigrerad prest, i en i sednare
hälften af 1793 publicerad skrift, angående den förbindelse ;
som konstitutionen af detta år fordrade af presterne: denna
förbindelse, heter det, vore stridande mot religionen, i det
den ålade lydnad och undergifvenbet, både aktif och passif,
under republikens lagar, och deribland sådana, som den
om äktenskapsskillnad, om de nya hvilodagarne, om oåter-
kalleligheten af de åt Gud helgade, och af de emigranter
tillhöriga godsens försäljnings om folkets suveränitet m. m.
Märkvärdigt nog förklaras, i motsats mot de nu maktegande
i Frankrike såsom usurpatorer, till och med kätterske fur-
star för laglig öfverhet, som eger att fordra lydnad, utom
— tillägges dock — i bvad som är oförenligt med religio-
nen. Det h at, som ett ur sådana grunder utgånget mot-
stånd måste framkalla, öfvcrgick äfven på det konstitutio-
nela presterskapet. Förföljelse och förakt å de styrandes
sida, förtal och ovilja å de refraktära presterncs, svag-
het i öfvertygelse eller handling å dess egen, bragte det
allt närmare sin upplösning 31).
För undervisningsverken hade konventet rikedom på
granna tal, och ej brist på dekreter. Ty värr lät sig ge-
nom dessa väl det från fordna dagar bestående nedrifvas,
men det nya lät sig ej framtvinga. Under första tiden var
L a n t h c n a s särdeles verksam. Han framlade i komiténs
namn (Dec. 1792) ett förslag om primärskolor, grundadt
på C o n d o r c e t * plan: i hvarje ort af 400 à 1500 innevå-
nare skulle finnas en primärskola, med lärare för och a f
båda könen j tiden för skolgången skulle börja vid fyllda 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
