- Project Runeberg -  Franska kyrkans ställning, i förhållande till staten och läroverken, sedan revolutionens början /
86

(1844) [MARC] [MARC] Author: Wilhelm Tham
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Kyrkan och Läroverken under Direktorial-styrelsens tid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tredjedelar af dess medlemmar skulle rara medlemmar af
de nya lagstiftande korpserna. I dessa funnos ännu några
andlige, hvarihland G r é g o i r e , med sitt gamla nit för kyr-
kans återställande, men med föga stöd i opinionen inom
korpserna. Också finner man reaktionen vid denna tid , så i
kyrkligt som politiskt hänseende, mera i landsorterna, än i
legislativa korpserna, eller de derifrån utgångna lagar, eller
Direktoriets åtgärder. Oroligheterna i södern fortforo, och
de refraktära presterne deltogo med återkomna emigranter
i att underblåsa dem; naturligtvis kunde således försöken att
få strafflagarna mot bådadelarne mildrade, ej lyckas. T v ärt-
om inskärptes (d. I I April 1796) förbudet mot klockors
bruk till kallelse till gudstjenst, med straffbestämmelser,
som fö rr, för öfverträdelser. I de 300:s råd yrkade D r u -
th c (d. 23 April) på verkställighet af dcportalionslagen;
hans förslag antogs, dock med mildringar för gifta eller
vid hären tjenstgcrande andlige; men de Äldres råd förka-
stade förslaget, mest på P o r t a l is ’ inrådan, chnru efter
häftiga debatter (d. 2 4 —27 Aug.). Emellertid hade äfven
i de 300:s råd en mildare stämning fått öfverhand, och un-
der sednare hälften af året togos flera beslut om fängslade
och deporterade andliges egendoms återställande till deras
anhöriga (d. 31 Maj, 3, 12 Sept.). I de reunerade Belgi-
ska länderna upphäfdes klostren (d. 1 Sept.), och deras gods
försåldes^ oakladt både presterskapets och påfliga stolens
motstånd 33), men deremot fordrades ej ännu den civila
eden af presterne. I Italien tog B o n a p a r t e de dit flyk-
tande franska presterne i beskydd mot sina landsmäns för-
följelse, oeh Direktorium tillät de prester, som ville begifva
sig dit, att göra det (d. 2 6 Febr. 1797). Äfven i sina po-
litiska förhållanden mot kyrkostaten visade denne fältherre
mera undscendc än styrelsen sjelf mot kyrkans öfverhufvud.
Då Si e y e s i Paris (d. 12 April 1797) hade varit nära
att bli mördad af en prest, sökte några medlemmar af de
30C.S råd att få saken behandlad såsom politisk, i det en
kommission skulle nedsättas för att undersöka politiska stämp-
lingar; men länga och häftiga debatter ledde slutligen till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 17:16:33 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/frankyrk/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free