Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Kyrkan och Läroverken under Direktorial-styrelsens tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
drifva, det de deporterade och fängslade andlige fingw sin
medborgarerätt tillhaka; men då fråga blef, huruvida dervid
skulle fordras någon förklaring om lydnad för republikens
lagar, blef rcaktionspartiet, oaktadt Ordföranden H e n r i
L a r i v i è r e s bemödanden, öfverröstadt (d. IG Juli). 1 slu-
tet af månaden (d. 29 Juli) väcktes fråga om inställande af
försäljningen af de fordna prosthusen, iivilket ock i de £>00:s
råd giek igenom; äfvenledcs antog de äldres rad (d. f Aug.)
resolutionen af den 16 Juli. Samtidigt med dessa reaktionens
strider ocb segrar i lagstiftande råden, fördes dylika strider
med dylik rigtning mellan hufvudstadcns journaler 34).
Man var således på väg till återgång; likväl bade man
ej hunnit till någon lagbestämmelse för gudstjenstens åter-
ställande till frihet, än mindre dess erkännande såsom sta-
tens angelägenhet. Emellertid hade ej blott de refraklära
presterne, jeinte öfriga emigranter, talrikt återvändt, och un-
derstödde alla försök att återföra sakernas gamla ordning; men
såsom förr, på ett sätt, som måste framkalla motstånd. Det
konstitutionela klerus begynte å sin sida arbeta på kyrkans
återställande till inre enhet och yttre verksamhet. 1 Paris
befunno sig vid denna tid flera biskopar, dels såsom m ed-
lemmar af lagstiftande korpserna, dels nyligen undsluppna ur
fängelse, sedan terrorismens tid: G r é g o i r e , W a n d e l a i u -
c o u r t , S a u r i n e , D e s b o is , C l e m e n t. Desse korrespon-
derade med hiskoparne i landsorterna , bearbetade eller pröf-
vade opinionen genom tidningar och skrifter, korresponde-
rade äfven med katholska kyrkors styresmän i andra länder,
till oeh med i norden, och vågade slutligen (d. 6 Juni) ut-
färda en kallelse till ett Nationalconcilium ; i denna kallelse
erkändes påfvens andliga supremat, men ock Gallikanska kyr-
kans rättigheter, republikens politiska principer, men ock
det missbruk dermed blifvit gjordt; man uppmanade samt-
liga prestcrskapet, äfven dissidentcrne, till deltagande, för
att samverka till kyrkans fred och reorganisation, till reli-
gionens och moralitetens återställande. Sjuttiotvå andlige
samlades i midten af Augusti; antalet ökades småningom, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
