- Project Runeberg -  Franska kyrkans ställning, i förhållande till staten och läroverken, sedan revolutionens början /
105

(1844) [MARC] [MARC] Author: Wilhelm Tham
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Kyrkan och Läroverken under Konsulatets tid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

g en o m tidigare intryck från barnåren, folktron’ närmare än
de flesla af bann sam tida, af rent fransk hade härkomst och
hildming; delta hafva ej blott de erkänt, som med honom
delalt baus sista års lidanden, ulan ock e n , som under hans
K onsu ls- och Kejsare-tid var m edlem af hans statsråd, och
som sjclf alltjcmt vid b lef den likgiltighet för religionen,
b lan dad med fruktan för kyrkan, som han delat med K on-
v en tets öfriga m edlem m ar, nemligen T h i b a u d e a u . A en an-
nan sid a hysto N a p o 1e o n , i följd af den praktiska rigtningen
a f hans egen b ildn in g, och genom känslan af sin öfverlägsna
hcrskarekraft, en stark motvilja mot de af honom sjclf
så kallade Id cologcrn e, R evolutionens philosopher, som med
lik giltigh et eller bat mot religion och kyrka förenade hat
m ot mouarchiska institutioner. Såsom Ideologer voro h o -
nom äfven T heophilanlhroperne m isshaglige; det var sär-
d e les mot d em , so m de ord rigtad es, hvilka han i re-
ligiösa frågor alltid använ de, om hvarje religious otillräck-
lig h et för sed ligh eten , som ej kunde säga, hvarifrån man
k om in er, och hvarthän man går. Em ellertid kunde han cj
undgå att inse, det försöket att återställa kyrkan skulle
m öta m otstånd ej b lott af Id cologern e, utan ock af samtliga
e m h elsk o rp scr, af arm éeu, af den större delen af den bildade
a llm ä n h eten , som liksom Id eologern e, ehuru mera af fördom
o ch vana, än af sk äl, likgiltiga för religionen, fruktade
h ierarch ien s, och med den monarchiens återkomst. Också
saknades ej uppmaningar, i tal och sk rift, än att lemna re-
lig io n e n åt sig sjelf, än ä tt införa protestantismen. Men å
andra sidan var att afse den större menighetens önskningar,
presterskapets inflytande på denna, och behofvet af inre
lugn. Det säkra är, att B o n a p a r t e i tal och handling vi-
sade , ätt han ansåg både religion och kyrka nödvändiga för
statens lugn och stad ga, och betraktade klcrus såsom e tt
m ed el alt leda fo lk e t, men såsom ett farligt m edel, om d e t
ej beherrskades. Och alt heherrska det sökte han, att b e -
gagna d et så , som han begagnade sina administrationer,
siua arm eer, såsom styrelsens verktyg. Påfvcn var honom
7 *

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:47:51 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/frankyrk/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free