- Project Runeberg -  Franska kyrkans ställning, i förhållande till staten och läroverken, sedan revolutionens början /
109

(1844) [MARC] [MARC] Author: Wilhelm Tham
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Kyrkan och Läroverken under Konsulatets tid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

der ti 11 ä farde vara. Kyrkobön skall hallas for republiken
och Konsulerne. Biskoparne skola hvar i sitt stift uppgöra
en ii v fördelning af pastoraterna, att underställas styrelsens
hifalt; de ega att utnämna kyrkoherdarne, men deras val
kan ej träffa andra än d em , som regeringen godkänner; de
kunna hafva ett kapitel vid sin dom k yrk a, och ett semina-
rium för sitt stift, men styrelsen åtager sig ej att derför
göra några anslag. A lla ej afytirade kyrkor, som äro för
gud st jcnsten nöd iga, ställas till Biskoparnes disposition.
Påfven lo fv a r, för sig och sina efterträdare, att ej störa
d em , soin köp t föryttrade k yrkogod s, i sin besittning deraf.
Styrelsen anslår läm plig atlöning åt alla biskopar och kyrko-
herdar. Donationer till kyrkan kunna göras. Förste Kon-
suln åtnjuter alla rättigheter vid Romerska hofvet, som den
fordna styrelsen åtnjutit. Dm någon gång en Förste Konsul
ej sk u lle vara katholik, skola alla de nu styrelsen till-
erkända rättigheter, vid Romerska hofvet, och i afseeudc
på utnäm nandet till bisk op sstolarn e, regleras genom en ny
k on veu lion 3*).
Så var nu freden med P åfven , äfven såsom kyrkans
öfvcrliu fvu d , vunnen, men på ett sätt, som ej kunde undgå
att inöta m otstån d , eller åtminstone klander, inom kyrkan
s je lf, och i statens lagstiftande k orp ser, alt ej tala om den
b ildade publikens opinion. Det konstitutioncla presterskapet
m åste anse sin existens hotad , både i samtliga kleri organi-
sa tio n , och i hvarje enskildts ställning; men det förblef
tr o g et sin roll af försonlighet, mången säkert med glädje
öfver återställd sam vetsfrid, men dock ej utan att af böja
livad som sårade korpsens värdighet, eller stred mot deras
öfvcrtygclse. I följd af en påilig skrifvelse af samma dato,
som kon kordateis ratifikation i Rom (d. l o A u g .), upp-
manade 8 p i n a de konstitutioncla Biskoparne, i tcmligcn
h otan d e to n , att erkänna påfvens dom srält i andliga ämnen,
och a tt nedlägga sina emheten. D e klagade deröfver hos
F ö rs te K on su ln , hvilken förbjöd dem att till sin nfsägclse
b ifoga något slags återkallande af sitt förra handlingssätt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 17:16:33 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/frankyrk/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free