Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Kyrkan och Läroverken under Konsulatets tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skildte y behålla i styrelsens hand valet af tVi-elever, o.eh i
allmänhet koncentrera hos denna all makt ; man ser homom
vid samma tid, då han återställde kyrkan, låta relig io n s-
undervisningen förblifva utesluten från statens lä ro v erk , och
lemna den i kyrkans h än d er, samt söka att utestänga de anal lige
från skolans styrelse^ i det han föreskrefj att ad m inislrato-
rerne skulle vara eller hafva varit gifta. Philosophien lem-
nades ock nästan alldeles å sido: den var ej mera i ro*pet,
och hade alldrig N a p o l e o n s välvilja att prisa; den h>örde
till Ideologernes område.
Då förslaget den 2 0 A pril 1802 öfverlemnades till lag-
stiftande korpsen genom F o u r c r o y , anfördes såsom skäl
till primär-skolornas öfverlåtande åt kommunernas egen om -
sorg, a tt just allt för mycken likformighet i föregående
lagars föreskrifter, utan afseendc på lokala olikh eter; v å lla t,
att så få prim är-skolor kommit till stån d ; a tt det nätstan
omöjligen lät sig göra^ att staten bar kostnaden för dessa
skolor, och att man lämpligast kunde derför lita på den
enskildta patriotismen. A f samma skäl, att s ta te n , å tm in -
stone för närvarande, ej kunde disponera betydliga m ed el
för nudervisningsverken, hade man öfvcrlåtit sekun där-sk o-
lorna åt enskildt industri, hvilken redan af sig sjelf fram -
kallat många sådana, och hvilkcn staten ville u p pm un tra ge-
nom att gifva en del af sekundär-skolornas lärjungar u n d e r-
håll vid de högre läroverken o. s. v. I afseende på Lyce-
erna lades särdeles vigt på administrationens fördeln ing , i
det man genom anställande af en högre chef, pro v isö r,
förekommit att d en , som hade uppsigt öfver stu d iern a, äfven-
som lärarne sjclfva, kunde störas af heterogena görom ål ;
i allmänhet framhölls förslagets företräde framför äldre la-
gar, så väl före som under revolutionen, i afseende på den
yltre organisationen, och dessutom special-skolornas ända-
målsenlighet. Hela kostnaden af alla dessa läroverk b e räk -
nades till 7 ,5 1 0 ,0 0 0 francs, hvaraf 4 ,4 8 0 ,0 0 0 för Lyceerna
och deras fri-elever, 2 millioner för special-skolorna, 5 6 0 ,0 0 0
för deras g ratister, 1 5 0 ,0 0 0 till gratifikationer åt lärare
vid sekundär-skolor, 1 2 0 ,0 0 0 till inspektörernes resor. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
