Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Kyrkan och Läroverken under Konsulatets tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12Ö
I tribunatet diskuterades lagen i flera dagar (d. 2 4 — 28 A pr.),
och-fann ej blott loford, utan äfven tadel: C h a s s i r o n y r -
kade på agrikulturens upptagande bland läroämnena. Ja r u l -
P a n v i l l i e r s yttrade (d. 2G) att man väl hade kunnat öm-
ska a tt se sekundär-skolorna grundade af s ta te n , men hann
erkände dock de skäl, som talade derem ot; han bestred ock
C h a s s i r o n s förslag, emedan agrikulluren b ättre lärdes vid
plogen, än i skolan. C a r r i o n - N i z a s anm ärkte, att man
ännu skattade allt för mycket åt nya th co rier, särdeles
R o u s s e a u s ; att man lemnade för mycket rum åt nyare språ-
kens stud ium , pä de äldres bekostnad, och derraed gaf an-
ledning till öfverdrifvet inflytande af nyare och främmande
ideer; a tt man bemödat sig att utesluta kyrkan och kongre-
galiouer från undervisningen, dä man dock nyss återställt
kyrk an, och då en uteslutande korps just vore den läm p-
ligaste till att handhafva undervisningen, och celibatärer
måste sköta ungdomen b ä ttre , än d e, hvilkas faderskänsla
togs i anspråk af egna barn. G i r a r d in af böjde talarens
utfall m o t Rousseau. D u c h e s n e ansåg (d. 2 7 ) , att om sta-
ten öfverJät primär-skolorna åt kommunernas om sorg, hade
den ingen säkerhet, a lt de kommo till stånd; om den lem-
nade sekundär-skolorna åt privat industri, egde den ingen
rä tt a tt kontrollera deras inrättning, och bestämma grän-
sorna för deras studier; det stora antalet af gratist-platser
i styrelsens hand kunde gifva anledning till mycket miss-
bruk. D a r u yttrade (d. 2 8 ), att förslaget b lott behandlade
läroverkens mechanik ; för barnens u p p f o s t r a n vore för li-
te t särjd t; äfven ban klandrade religionens uteslutande från
undervisningen. Slutligen hade flera af dessa talare fästat
sig dervid, att intet var g jordt för qvinnans undervisning,
men de erkände dock de svårigheter, som härvid kunde
m öta, och vigten af hennes uppfostran i fädcrnehuset. b u -
v i d a l utvecklade mot D u c h e s n e , och S i m é o n mot D a r u
skäle« till de åtg ä rd er, som styrelsen föreslagit. Voteringen
utföll så , att förslaget antogs med 80 röster mot 9 . J a r d -
I*a n vi 11 i e r s och S i m é o n förde tribunatels talan inför lag-
stiftande korpsen, F o u r c r o y och R o e d e r e r regeringens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
