- Project Runeberg -  Franska kyrkans ställning, i förhållande till staten och läroverken, sedan revolutionens början /
127

(1844) [MARC] [MARC] Author: Wilhelm Tham
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Kyrkan och Läroverken under Konsulatets tid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och i sammanhang derm ed flyttades äfven till denna dmg
publikationen af äktenskapskontrakter (d. 5 Maj 1802). I
Hom hölls ock (d. 2 4 Maj) ett Te Deum, och påfven prisade,
i ett offentligt ta l, Förste Ilonsulns nit för kyrkans å te r-
ställande^ men lät förmärka sitt missnöje med de organiska
artiklarne, öfver hvilka legaten redan förut yttrat betänklig-
heter. Styrelsen beklagade sig på diplomatisk väg öfver
Päfvens tal, och på samma gang öfver hans förfarande mot
de biskopar, som ej inlemnat sin afsägelse, och doek ännu
behandlades med undseende. F ör att beriktiga alla falska
rykten, infördes päfvens allokulion i sin helhet i Monitoren,
men beledsagad af anmärkningar. De organiska artiklarne
bragtes em ellertid utan öppet motstånd till verkställighet i
F rankrike; i Belgien protesterade presterne derem ot, och lif-
vades i sitt m otstånd af en S t e v e n s häftiga skrifter. — De
nya biskoparne egdc, efter de instruktioner, som de vid sitt
tillträde e rb ö llo , ej alt fordra af de konstitutionela presterne
i sina stift annan förbindelse, än att förhlifva vid den gemen-
samma kyrkan, och att erkänna konvenlioneu; de biskopar,
som hade hört till det refraktära presterskapet, skulle välja
en af sina general-vikarier bland det konstitutionela, och de
som hört till d e tta , skulic välja de sina blott bland de f. d.
refraktära; lägre presterliga sysslor skulle i hvarje stift till
en tredjedel besättas med konstitutionela p rester, och ingen
andlig tjenstcuian fick anställas.utan den civila auktoritetens
bifall; slutligen skulle alla fordna tvister begrafvas i glömska.
Dessa instruktioner blefvo sällan åtlydda, men dels trotsade’,
dels eludcrade: de f. d. refraktära biskoparne gynnade öppet
de f. d. refraktära presterne framför de konstitutionela; de
sökte att tvinga dessa till återkallande af sina fordna för-
hållanden; så fram för alla C a m h a c é r e s i It onen och
C h a r r i e r d e l a R o c h e i Versailles; den Sftdilale hade
sjef varit konstitutionel biskop, men återkallat sitt bifall
till civil-konstitutionen. Påtliga legaten ansågs vara icke
utan deltagande i detta m otstånd; han troddes framkalla det
genom hemliga instruktioner. Det kom till förklaringar mel-
lan honom och F ö rste K onsuln, och han måste slutligen ut-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 17:16:33 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/frankyrk/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free