Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Kyrkan och Läroverken under Konsulatets tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från Försle Konsuln sjelf, oaktadi myckel molslåiul inom stats-
rådet, alt inrätta liögre seminarier, elt för hvarje provins,
i stället för de fordna theologiska fakulteterna. I dem skulle
föreläsas moral, oogmalik, kyikohistoria, gallikanska kyrkans
grundsatser, samt homiletik; ingen skulle kunna hlifva biskop,
gencralvikaric, kanonikus eller kyrkoherde af forsla klassen,
utan att hafva genomgått examen vid nägot af dessa insti-
tu ler, oeh äfven till lägre sysslor skulle fordras att der
hafva genomgått en kurs i moral och dogmatik. Seminariets
direktör och professorer skulle utnämnas af Försle Kousnln,
efter Metropolilens och hans suffraganers hemställan; nödiga
byggnader, hihliolhek och penningeanslag skulle anskaffas
fd. 14 Mars 1804). Planen gick väl ej i fullbordan, emedan
kyrkan fruktade statens inblandning i dess läroverk, meu i
ele föreslagna seminariernas ställe kommo sedermera Univer-
tetels Theologiska fakulteter. Emellertid uppstodo allt flera
stiftsscminarier, och bredvid dem lägre kyrkliga skolor,
bvilka sökte draga till sig ungdomen genom mindre kostsam
undervisning, än de verldsliga läroverken kuiule gifva5 båda
delarne stodo under kyrkans uteslutande uppsigt, och prester-
skapet fortfor äfven att eftcrsträfva ett ökadt inflytande på
stalens läroverk. — l)e refraktära presterne fortforo allljemt
alt protestera både mot styrelsens och påfvens åfgärder i
afseende på Frankrikes kyrkoärender; de mötle å påfvens
sida intet alfvarligt försök till tillrättavisning, och funno ej
obetydligt genklang i landet. A andra sidan visade folket
mängenstäds tillgifvenhct för det förtryckta konstitutionela
klerus 41 ).
Medan regeringen skördade föga lyckliga frukter af kyr-
kans återställande, i det religiös öfverlvgelse eller fördom^
i hredd uied en oefterrättlig korporationsanda och frära-
mande inflytande, lade hinder i vägen för realiserandet af
dess planer, fullföljdes dessa mera oberoende, och med mera
framgång, i afseende pä läroverken. Först R o e d e re r , oeh
sedermera F o u r c ro y förde styrelsen öfver dem, under mi-
nistern lör inrikes arc 1
1de ma. Man skred under scdnare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
