Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Kyrkan och Läroverken under Kejsardömets tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ceremonien, som ej mera lilef nödvändig, öfverlemnades åt d«
civila auktoriteterna, livilka ock egde, oin en prest nekad«
sitt biträde till den andliga förrättningen, alt «
1ertill tillkalla
en annan; begrafningskostnaderna reglerades, begrafning inom
kyrkan förbjöds, liksom alla ceremonier utom kyrkogården,
i de släder, der olika bekännelser bade anhängare (d. 1 2
Juni 1 8 0 4 , 25 Juli 1805). — En annan tvist mellan läkar-
ne och presterne, för det de sednare pästodos begagna sin
närvaro hos sjuka ocb döende till förfång för de förra, ned-
tystades genom en förklaring till presterncs fördel (d. 50
Sept. 1805). En förordning, som förbjöd (d. 1 Nov.) pro-
testantiska prester att utan vederbörlig permission lemna
sina församlingar, ocb begifva sig till andra, var till nägon
del framkallad af klagan öfver otidigt nit att göra prosely-
ter. För att förekomma hemlig brefvexling mellan katbol-
ska presterskapet ocb Romerska bofvet, inrättades en sär-
skildl poststyrelse i Rom för Frankrike, genom bvilken all
post måste gå.
Af betydelse, såsom ett tecken till sakernas nya ordning,
var den Gregorianska kalenderns återtagande till offentligt
bruk (d. 9 Sept. 1805), från ocb med den 1 Januari 1800.
I föredraget härom inför senaten, af R eg n a ii 11 de S :t J e a n
d ’A u g e l y , förnekades ej den republikanska kalenderns ratio-
nela företräden, ehuru äfven i detta afseende några brister
anmärktes; men dessutom framböllos de svårigheter, som den
medförde i förhållanden till främmande länder; de verkliga
skälen, dess sammanhang med republikens minnen, och dess
motsats mot kyrkans institutioner, förtegos.
Undervisningsverken fortforo under åren 1804 ocb 1805
att utbilda sig enligt den plan, som genom lagen af 1802
var utstakad. Nya Lyceer inrättades, nya slöjdskolor i
Beaupreau vid Angers, och S:t Maximin tid Trier, saiat §5
normalskola i Mainz för franska språkets studium, med af-
seende på primärskolorna. Man kom nu till de 12 juridiska
speculskolornas organisation (d. 21 Sept. 1804). Prytaneum
i S:t Cyr förändrades till ett prytanée militaire för 600
militérsöner, såsom eu förberedande skola för Fontainebleaus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
