- Project Runeberg -  Franska kyrkans ställning, i förhållande till staten och läroverken, sedan revolutionens början /
143

(1844) [MARC] [MARC] Author: Wilhelm Tham
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Kyrkan och Läroverken under Kejsardömets tid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Italien oin våren 180o, för att sätta jcrnkronan på silt huf-
vud} sammanträffade häda i Turin, och päfven mäste, for
alt tillfredsställa kejsaren, mottaga dervarande erkebiskops
afsägelse af silt emhete, hvilken misstänktes för stämplingar
mot Franska styrelsen. Under sitt vistande i Milano hraste
N a p o l e o n Italienska konkordatet af 1805 till verkställig-
het, ehuru påfven allt från hörjan protesterat mot de or-
ganiska lagar, som äfven till delta konkordat hlifvit bifo-
gade y oeh hotade att ej instituera de hiskopar, som ut-
nämdes. I följd af påfvens hotelse vägrade oekså de Itali-
enska kardinaler, hvilka N a p o l e o n kallade till de nya stif-
ten, att mottaga dem.
Vid utbrottet af kriget mot Österrike fordrade N a p o -
l e o n , alt Anconas besättning skulle förstärkas, på det att
staden ej måtte falla i fiendernas händer, och att påfven
skulle förklara sig för Frankrike, och stänga sina hamnar
för Engelsmännen. Slutligen besatte Franska trupper An-
cona; häremot protesterade påfven, åberopade sin neutrali-
tet, klagade; att han, alltsedan sin återkomst från Paris,
erfarit blott obehag å kejsarens sida, och hotade alt af-
bryta alla diplomatiska förhållanden (d. 15 Nov. 180o). N a -
p o l e o n svarade först efter segern vid Austerlitz, och då
ej utan bitterhet (d. 7 Jan. 1808). Sedermera förnyades å
Romerska sidan anspråken på legationerna (d. 20 Jan.), å
den Franska fordringarne, att Engelsmännen skulle utestän-
gas från kyrkostaten, så mycket mera, som de? såsom kät-
tare, hade mindre rätt till afseende å påfvens sida, än kyr-
kans beskyddare, och som N a p o l e o n , såsom Roms kejsare,
hade rätt att bestämma öfver dess politiska förhållanden (d.
15 Febr., 2 Mars). Påfven åberopade sin suveränitet Öfver
Rom och kyrkostaten, och sin rättighet och skyldighet, så-
som kyrkans öfverbufvud, alt iakttaga neutralitet i polilisliä
strider (d. 21 Mars). I bredd härmed klagades å ömse si-
dor öfver kyrkliga angelägenheter, i det N a p o l e o n besvä-
rade sig öfver påfvens inblandning i kejserliga familjens
äktenskapsförbållanden, öfver långsamhetcn vid de Italienska
hiskoparnes institution, öfver påfvens bristande nit för Tysk-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 17:16:33 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/frankyrk/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free