- Project Runeberg -  Franska kyrkans ställning, i förhållande till staten och läroverken, sedan revolutionens början /
150

(1844) [MARC] [MARC] Author: Wilhelm Tham
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Kyrkan och Läroverken under Kejsardömets tid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

åtminstone ej uttryckligen tillkommen för klcri skull, men
dock fördelaktig för dess inflytande.
De protestantiska kyrkorna hihehöllos allljcmnl vid sina
rättigheter, och om man i kejsarens förhållande till dessa
kyrkor, såsom mindre vigtiga och mindre farliga i politiskt
hänseende, än den kalholska, finner mindre omvårdnad om
deras intressen, så Immades de oek mera åt sig sjelfva, till
fri utveckling; det samma var förhållandet ined deras läro-
* °
verk, hvilka ansågos vara de hästa i riket. Ar 1808 räk-
nade den reformerta kyrkan i Frankrike 156 konsistorier,
den Lutherska 59. — Samtliga kyrkorna kostade staten 1806
och 1807 ärligen 36 millioner francs, hvaraf två tredjedelar
utgingo i pensioner.
1 de länder utom riket, hvilka stodo i mera eller min-
dre medelhart beroende af detsamma, visade sig och verkan
af N a p o l e o n s omlanka för kyrkan, men för alla kyrkor
nästan utan åtskillnad, och med vilkor af deras underord-
nande under staten. Vi hafva sett, att han ville inleda för-
handlingar med påfven om ett konkordat för Tyskland; i
Saclisen förskaffade han katholikerne fullkomliga medborgerliga
rättigheter; i Frankfurt, som då regerades af D a l b e r g ,
såsom Furst-Primas af Tyskland, ställdes de reformerta i
bredd med katholiker och Lutheraner; i Dalmatien organi-
serades den Grekiska gudsljenstcn. A andra sidan upplöstes
i Augsburg ett af hemliga Jesuiter der bildad t läroverk; i
Neapel uppbäfdes klostren (1807).
Afvcn för Judarne blef N a p o l e o n en på en gång po-
litisk och religiös lagstiftare, i samma syftning, som för
alla Ckristna bekännelser, inen visst ej utan hiafsigt, att
genom dem förskaffa Frankrike ett fmansielt inflytande på
andra länder. Vi hafva sett att Judarne under revolutions-
tiden fingo fullkomliga medborgerliga rättigheter. En del
af dem hade det oaktadt förblifvit vid sin fordna afsöndring
från de Christna, och genom alt fortsätta sina vanliga y r-
ken på ett tryckande sätt, retat opinionen emot sig; detta
var särdeles förhållandet i Ithcn- och Mosel trakt erna; äfven
sökte Judarne alltjemnt undandraga sig den nu för den en-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 17:16:33 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/frankyrk/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free