- Project Runeberg -  Franska kyrkans ställning, i förhållande till staten och läroverken, sedan revolutionens början /
154

(1844) [MARC] [MARC] Author: Wilhelm Tham
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Kyrkan och Läroverken under Kejsardömets tid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lemmarnes både uppfostran och uppmuntran. Ett temporärt
celibat, till 2 d a «*0 ars ålder, vore nödvändigt för den
ekonomiska utkomstens skull; ett temporärt löfte för en viss
tjensletid kunde och horde fordras; disciplinen horde vara
sträng. Korpsen måste för sitt anseende och oberoende
hafva privilegier, dess chefer horde vara medlemmar af se-
naten’, men kejsaren skulle ega att sanktionera alla dess re-
glementen; den skulle beslå af 1 0 0 0 0 medlemmar i tvenne
skiljda afdelningar, en för undervisningen, och en för styrelse
och .förvaltning5 dess namn skulle vara Universitetet, och
den skulle hafva uteslutande privilegium på all undervisning,
så alt äfven specialskolor och privata instituter deruli in-
gingo. Kostnaden för hela Universitetet kunde antagas ga
till 800,000 à 1 million francs ärligen. Undervisningen bor-
de så ställas, att ungdomen hvarken hlef bigott, eller utan
all reli giös t; o, men framför allt uppväxte i och för statens
ijenst. A lt korpsens sammansättning i början skulle hlifva
mindre god, var naturligt, ty den kunde först småningom
renas och sammansmälta. Afven folkundervisningen skulle
ingå i Universitetet; den kunde lämpligast skötas af Ignoran-
tinerne; philosopherncs fruktan för den anda, som derigenom
kunde få insteg i hela korpsen, var öfverdrifven: Ignoranti-
nerne voro ej farliga, om de blott stodo inom och under
Universitetet; presterne sjelfva voro ej mera farliga, sedan
de blifvit statens tjenare, i hvilken egenskap de visade sig
beredvilligare, än någon annan; till och med en prest i spet-
sen för hela universitetsstyrelsen vore nu ej att frukta, då
de flesta af hans underordnade voro civila personer. Uni-
versitetets högre lärdomsgrader borde blifva svåra att vinna,
men dock ej någon mångkunskap fordras, hvilken oftast vore
ett hinder för verklig duglighet. Universitetet skulle hafva
rätt till censur af alla skrifter, som hörde till dess sfer, så
till vida, att det kunde hindra böckernas användning i un-
dervisningen; en vidare utsträckt censur vore en orimlighet.
Dessa voro grunddragen af Na p ol e ons räsonnement om U-
niversiletct; det var, som vanligt, ej utan språng i tankegången,
men gick rakt till målet ; del var först i vissa rådgifvares händer,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 17:16:33 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/frankyrk/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free