- Project Runeberg -  Franska kyrkans ställning, i förhållande till staten och läroverken, sedan revolutionens början /
160

(1844) [MARC] [MARC] Author: Wilhelm Tham
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Kyrkan och Läroverken under Kejsardömets tid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

det stutlium, hvilket de /imna att omfatta; dessutom m ot-
taga de undervisning af sina egna äldre kam rater, sSsom re-
petitörer. — Universitetets inkomster äro: 40 0 ,0 0 0 francs
årligen af statsmedlen; afgifter för graders erhållande, för
diplomcr, och vid examina, flyttningar etc. 5 en tjugondedel af
elevernes skolafgifter vid alla skolor; dessutom kan Univer-
sitetet emottaga donationer. Funktionärcrnes löner äro: Can-
ccllerens och Skattmästarens 15,000 francs, de för lifstid
utnänula konselj-ledamöternas, äfvensom sekreterarens 1 0 .0 0 0 ,
de öfriga ledamöternas G000, Inspektörers och Rektorers
0000; till normalskolan skall ansläs 5 0 0 ,0 0 0 francs, och
till underhäll för emeriti 1 0 0 ,0 0 0 . —
Dessutom innehöll dekretet en mängd bestämmelser för
detaljerna af den yttre organisationen, för formen; denna
var i allmänhet den starkaste sidan af den nya institutionen,
såsom af alla andra, som leda sitt upphof från N a p o l e o n .
Universitetet var för honom liksom en armé att uppställa,
der intet saknades i den yltre anordningen; men sjelf-
verksamheten var hämmad, och dcrmed andan hunden. I af-
seende på religionsundervisningen och förhållandet till kyr-
kan hade dekretet, innan det offentliggjordes, undergått nå-
gra modifikationer i den lydelse, som det haft vid dess an-
tagande i statsrådet: i stället för k a t h o l s k a religionens
föreskrifter, såsom grundval för undervisningen, hade förut
stått: C h r i s t n a religionens; i stället för ediktet af år 1082,
hade stått: Gallikanska kyrkans friheter, och de grunder,
hvarpå de organiska artiklarne hviladc; äfven hade de lägre
kyrkliga seminarierna varit ställda under Universitetets upp-
sigt. — Till Grand-Maître utnämndes F o n t a n e s 45).
Vi hafva sett den mera politiska än kyrkliga striden
mellan kejsaren och påfven fortgå till hörjan af 1808, utan
att Franska kyrkan dcrnli öppet deltog. A tt hemliga intri-
ger fördes mellan Romerska hofvet och en del af prester-
skapet, är otvifvelaktigt. Då det kom till uppenbar bryt-
ning mellan kyrkans och statens öfverhufvuden, kunde den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 17:16:33 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/frankyrk/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free