Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Kyrkan och Läroverken under Kejsardömets tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l i g h e t ; å franska sidan ha de man förnyat sina a n s p r å k , »
de lt a a fs ee n d e, på k y r k o m ö te t i T r i d e n t , men d a hade h l o t t
hlifvit a f g j o r d t , att påfven skulle välja kardinale rne u r a ll a
n a ti o n e r, så vidt ske k u n d e , hvilket heslut komissionen a n -
såg sig h ö r a utt ry c k lig e n önska a tt se h r a g t till verkställig-
het. Ke jsare n egde, i afseende på kardinalkollegiets samma n-
sättning o c h alla an d ra p r e r o g a t i v e r , alla de r ä tt i g h e t e r ,
som t il l h ö r t su ve rän er ne af F r a n k r ik e och af alla derm cd n u
r c u n era d e länder. Ke jsa ren och hans ministra r hade ic k e ,
åtm in st o n e ej i n å go n vä sendtli g p u n k t , h r n lit m o t k o n k o r -
d a t e t ; flera af de organisk a a rt i k l a r n e , m o t hvilka påfven
p r o t e s t e r a t , voro h l o tt tilläm pni ngar eller följder a f de g r u n d -
satser o c h s e d v a n o r , som den Gallikanska k y rka n a n ta g i t,
och som h v a rk en kejsaren eller F rans ka pr e st ers k a p e t kunde
f rån g å ; a rti k l a r n e 1 (om ky rk ans förhål lan de till andlig och
verldslig ö f v e r k e l ) , 2 6 (om minimum af f ö r m ö g e n h e t, som
fo rd rad es för att erhål la pr ester lig o r d in atio n ) , och 5 6 (om
stiftens styrels e u n d e r l e d i g h e t ) , innehöllo visserligen b e -
s täm m els er ^ som k u nd e vara religionen till fö rfån g, om de
str äu gt v i d h ö ll o s , och man h o p p a d es d e r fö r e , att kejsaren
skulle å te r k a l l a elle r modifiera dem. F ra nsk a pr e st ers k a p e ts
ställning h a d e utan allt tvifvel hlifvit fö r b ättr ad ge no m kou-
kord ate t. A f de s k ä l, hvilka påfven å b er o p a d e för sin
vägran a t t bevilja de F r a n s k a h is kopa rne ins tit utio n, kun de
d e t , soui h ä m t a d e s af de organiska a rti k larn e , ej anses gil-
t i g t , e m eda n påfven i län g tid , sedan de varit g ä ll a n d e , insti-
tuerat b i s k o p a r ; k y rk o s ta te n s b e s ä tt an d e a f kejsarens tr u p p e r
r ö r d e ej påfven såso m ky rk ans öfverbufvud ; men dennes egen
närvara nde b e lä g e n h e t , såsom ej å tn jutan de full personlig
frihet , oeb ej helle r fri g e m e n sk a p ined sina rådgifvare, vore
onekligen e t t giltigt skäl. S o m k o n k o r d a te t ej var ett p e r -
sonligt f ö r d r a g mellan kejsaren och påfven, utan cn integr e-
rande del a f Fr an k rik es offentliga r ä t t , var d e t ej uppkäfvet
d e rigeno m, att påfven nekade sin å tg ä r d till dess verkstäl-
lighe t; det va r visserligen s u s p e n d e r a d t , men kejsarens på
detsamma g r u n d a d e r ä tt i g h e t e r voro o f ö r ä n d r a d e , och tiden
skulle väl gifva medel vid hand a tt återkalla det till verk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
